BACKABERG/ELDÖGA - Självförsörjning och vardagsekologi med odling, hantverk, konst, kurser och experimentell verksamhet.

Sista lördagen i oktober månad samlades årskursen för att arbeta med landskapsvård i mindre skala, vilket betyder från den egna lite större trädgården upp till ett mindre skogsområde. Vädret var snudd på ofattbart vackert liksom platsen var nära sagans rike. Trädens gröna färger var nu omvandlade till en rik palett av gula, röda och bruna nyanser som gled in och ut i varandra. Vi höll till på Svärdsberg, en vänlig plats mittemellan två stora bostadsområden i Linköping. En annan vackrare och mänskligare plats, som varit och som kanske komma skall igen. Vår värd var förlorad i tiden men fann sig snabbt igen och matade oss med ett himmelskt gott kaffe med varm mjölk.

Under dagens förlopp arbetade vi med att fälla en del halvstora träd, rensa bort gammal och rostig taggtråd från en stengärdsgård, röja bort sly, slå med lie och räfsa på den lilla ängen samt beskära ett antal fruktträd. Trävirket vi röjde bort blev till ved och slöjdämnen.

I den långsamt fallande solens sken klöv vi ämnen av det virke som fällts och började hugga ur och tälja fram olika sorters skedar och slevar. Laddade med långsamhetens livgivande energi såg vi solens sken byta plats med månens och vi tog farväl i den växande skymningen.

En sådan här dag ska vårdas ömt i minnets bibliotek för att tas fram och läsas högt vid brasans sken när tiderna är mörka och kyliga.

Jan Gustafson-Berge

Årskursens senaste träff lördagen den 26/9 var förlagd till mitt fritidshus Lövudden. Temat för dagen var konservering av livsmedel och vi passade även på att göra äpplemust av medtagna äpplen.

LÖV - en lokal valuta
Vi började dock med det andra försöket att testa en lokal valuta jag håller på att utveckla som går undet namnet LÖV. LÖV ska bli ett äkta bytesmedel som ska fungera som ett förenklande hjälpmedel när flera aktörer ska byta varor och tjänster vid ett och samma tillfälle, t.ex. vid en marknad.

Alla kursdeltagarna hade med sig egenodlade råvaror eller egenförädlade produkter som kunde prissättas upp till ett värde av 120 LÖV. För enkelhetens skull anses ett LÖV motsvara en SEK. Innan bytesmarknaden startade gick vi alla omkring och diskuterade tillsammans prissättningen så att den var rimlig. Därefter bytte alla varor ägare med hjälp av LÖVEN. När allt var över hade LÖVEN tappat sin funktion och eldades upp i köksspisen. Det var faktiskt en märklig känsla att ha fått en massa varor man ville ha samtidigt som alla pengarna fanns kvar. Ett av de stora destruktiva systemfelen i vår tid är räntan och tron på att pengar kan växa och bli mer värda. Läs mer om detta hos den räntefria banken JAK.

Konservering av livsmedel är livsviktigt
Vi är alla beroende av att livsmedel konserveras för att vi ska kunna överleva. För en människa som strävar mot självförsörjning är det även nödvändigt att själva behärska de färdigheter som behövs för att det ska finnas mat under hela året. Gemensamt kom vi fram till att de olika konserveringsmetoderna antingen gick ut på att förhindra de nedbrytande mikroorganismer som får maten att ruttna, jäsa, härskna eller mögla eller att gynna positiva mikroorganismer som bevarar och förädlar våra livsmedel.

Äpplemustning
Kursdeltagarna delades upp i två grupper varav den ena mustade äpplen och den andra arbetade med mjölksyrejäsning. Den lilla mustfabriken hade satts upp vid eldstaden utomhus och i mitten tronade den stora grytan med kokande vatten som användes för att rengöra utrustningen. En nybyggd och förbättrad fruktpress fanns på plats och äpplena kunde också krossas med en förbättrad version av äppelkrossen. Det finns mer skrivet om äpplemust under kategorin Självförsörjning på denna blogg.

Mjölksyrejäsning
Inne i huset strimlades och finhackades vitkål, gul lök och morot. Detta blandades med kummin, enbär, filmjölksvassla och 1,5 viktprocent havssalt. Allt stöttes tills massan började safta sig och då packades den på rena glasburkar. Det ska finnas vätska över massan. Glasburken ska sedan stå i 3-4 dagar i 23-25 grader så att mjölksyrejäsningen kommer igång. Därefter förvaras burken i cirka 18 grader 3-4 veckor innan den är färdig för att äta. Den färdiga produkten förvaras mörkt och kylskåpssvalt för längre hållbarhet.

Ingefärapäron
Till middag åt vi en rejäl knytkalas-buffé och efter kaffet/teet bytte grupperna verksamhet där den ena gruppen fortsatte mustningen och den andra gjorde ingefärapäron. På Lövudden finns två sorters spaljerade päron varav den ena sorten var perfekt mogen för att läggas in i ingefärakryddad sockerlag. Ett fyrtiotal fina päron plockades ner, sköljdes, skalades, urkärnades och delades i halvor. Sockerlagen koktes samman tillsammans med päronen i 5-10 minuter. Päronhalvorna fördelades på kokta glasburkar med hjälp av hålslev, lagen fick ett uppkok, skummades och hälldes het i burkarna, nästan ända upp till kanten. Locken skruvades på hårt och burkarna vändes upp och ner att svalna.

Klockan hann bli sent innan vi var färdiga och drygt hälften av gruppen packade samman sina saker, bytesvaror, mustflaskor och burkar med konserverade livsmedel för att bege sig hemåt i mörkningen. Några stannade kvar för att städa, diska och samtala tills det blev dags för den sköna sömnen. Ute var det tyst, mörkt och en fantastisk stjärnhimmel utklassade all världens dokusåpor.

Jan Gustafson-Berge

I ett perfekt skördeväder samlades årskursen den 29/8 för att skörda "frukterna" av årets odlingsarbete. Efter en kortare introduktion kring olika växters skördecykler och något om att ta eget frö och utsäde spred sig gruppen ut över odlingslotten för att skörda.

Det blev till slut en trevlig samling av märgärt, bonböna, olika sorters störböna, gul lök, morot, rödbeta, grönkål, purjo, gurka, tomat, sallat, mangold och ringblomma att fördela på kursdeltagarna. Störar och stödpinnar togs upp och lades på hög, snören rullades ihop till fina nystan och växtmaterial lades som marktäckning på odlingsbäddarna.

4 stycken odlingsbäddar grävdes, luckrades och krattades jämna. Där sådde vi som ett experiment subklöver, rädisa, majrova, spenat, senapskål (rucola), dill och persilja.

Lunchen intog vi på Backaberg där vi också kunde konstatera att gräsmattan var klippt och fortsatte att sprida sig ut över mer och mer av trädgården och den tidigare odlingen. Krikonträden dignade av krikon som vi givetvis plockade av och åt upp.

Deltagarna redovisade hemuppgifter kring dagens tema som var konsumtion och produktion och därefter packade alla upp sina medtagna föremål inför vår bytesmarknad. Vi pratade en stund om olika former för förmedling av varor både med och utan bytesmedel. Först bytte alla saker med varandra enligt en åldersprincip där den som var yngst fick välja först och sedan den nästyngsta osv. Vi avslutade dagen med ett första försök att utprova ett nytt mikrolokalt bytesmedel vilket är under utveckling och som kallas för LÖV.

Några regnskurar talade om för oss att kursdagen var slut och alla tog sina nya föremål med sig hem. Det som blev över transporterade jag ner till Stolplyckans återbrukscentral, ett exempel på en ganska självgående bytesverksamhet. Återbruket består av två f.d. cykelbodar där man som boende både kan lämna in och hämta föremål och material av allehanda slag.

Jan Gustafson-Berge

Lördagen den 25/7 träffades årskursen uppe i Magistratshagen som finns i Linköping. Träffens tema var egentligen lieslåtter, byggnadsvård och ekologiskt byggande. Vår sakkunnige kring ämnet byggnadsvård hade dock hastigt fått resa till Stockholm för att vara barnvakt åt sin dotters barn eftersom det var ett nytt barn på väg ut till världen. Så programmet fick skrivas om.

Vi började med en historisk överblick om ängsbrukets framväxt för att gå vidare med att studera de redskap som används för lieslåtter, fagning och lövtäkt. Därefter var det dags för praktiskt arbete då liarna liade och räfsorna räfsade. På plats fanns också Mathias och Susanne Stern som driver det egna företaget Vånga Hästkraft. Med sig hade de en slåttermaskin, två Nordsvenska brukshästar och ett föl. Här fanns ett utmärkt tillfälle för de som var intresserade av brukshästar inom området landskapsvård att få initierad information.

Efter lunchen gick vi till Stolplyckans kollektivhus och fortsatte arbetet i deras snickerilokal. Istället för byggnadsvård blev det verktygsvård, i form av slipning av eggverktyg. I vårt vardagsliv finns det många redskap, verktyg och maskindelar som har vassa eggar. Genom att kunna slipa dem själva kan arbetet underlättas och ge ett bättre slutresultat samt pengar, resurser och miljö sparas.

Deltagarna fick lära sig om hur olika sorters eggar ser ut och vad de är bra till samt hur de kan slipas, brynas eller filas till skärpa igen. Sen blev det full fart i verkstaden med slipning eller filning av knivar, lieblad, yxor, saxar och machetes.

Träffen avslutades hemma hos Jan vid hans lilla trevliga uteplats. Där gavs en kortfattad introduktion till vad ekologiskt byggande kan innebära. Deltagarna redovisade också en hemuppgift som gick ut på att rita och designa en friggebod på 15 kvadratmeter som skulle konstrueras med principer för ekologiskt byggande i åtanke.

Jan Gustafson-Berge

Den 27/6 samlades årskursen till sin fjärde träff. Redan på förmiddagen strålade solen med en skarp hetta och vi sökte efterhand skydd bland trädens skuggor. Först arbetade vi en stund i vår trädgård med att rensa, luckra, så om och vattna. Gurkor planterades ut i drivbänken. Squash och pumpa fick egna små bon i en odlingsbädd. Vi skördade också majrova, sallat och olika örter till det örtsalt vi skulle göra senare under dagen.

En av kursdeltagarna som är kunnig på vilda växter handledde och förevisade de vilda växter som fanns i omgivningarna och berättade om dess användning till mat, krydda och medicin. Boken som finns på bild nedan kan beställas från Anette Lundborg på pegelin@telia.com

Efter lunchen redogjordes för olika sätt att torka växter på. Det fanns möjlighet att tillverka egna torkollor. Vi samlade också in olika växter som bereddes för att tillsammans bli till ett underbart väldoftande örtsalt. Mer om örtsalt finns att läsa på denna blogg under kategorin självförsörjning.

Jan Gustafson-Berge

I strålande solsken, under en bländande blå himmel och med skön (nästan för het ibland) sommarvärme samlades årskursen för sin tredje träff lördagen den 30/5. Vi började med en vandring i vår odling för att se vad som hade hänt sedan sist. Det mesta av grönsakerna hade visat sig ovanför jordytan och några typiska snabbväxare är märgärt, bondböna och olika sorters lök. I drivbänken fanns skördefärdiga rädisor och majrova på gång. Däremot hade ingen spenat växt upp och rucolan var verkligen ynklig.

Efter genomgången delade gruppen upp sig i mindre enheter och arbetade med att så om sorter som inte kommit upp, bereda jorden för sådd av rotfrukter och störbönor. Vi vattnade med tre olika sorters gödselvatten tillverkat av nässla, lupin och vallört. Gräs från en nyklippt gräsmatta räfsades samman och användes som marktäckning. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att vår odling ser mycket bra ut och att mördarsniglarna än så länge bara visar sig med några enstaka exemplar.

Efter lunchen som intogs i behaglig halvskugga under träden på Backaberg påbörjade vi träffens andra tema som var enkelt snickeri. Genom att tillverka en trälåda var tanken att kursdeltagarna skulle lära sig några grunder för att kunna snickra olika användbara föremål med återbrukat virke och en mindre uppsättning verktyg. Alla la upp sina medtagna verktyg, sina spik & skruv samt diverse trävirke att arbeta med. Därefter hade vi en genomgång kring vad verktygen heter och vad de används till, hur olika skruvar och spikar kan se ut och vad de är bra till samt en liten förevisning av några lämpliga arbetstekniker för att göra en låda.

Snickrandet satte igång och alla kom snart igång flitigt och målmedvetet med att tillverka sina lådor. Under arbetets gång visade jag på hur olika problem som uppstod kunde lösas. Klockan fyra var alla klara med sina lådor. De stolta lådskaparna kunde konstatera att resultatet blivit bra, att det var kul att snickra och att alla hade gjort olika typer av lådor från en stor odlingslåda till ett mindre smyckesskrin.

Jan Gustafson-Berge

Lördagen den 25/4 var det dags för årskursens andra träff med tema odling och aktuella vilda (och odlade) växter som gick att äta upp. Från morgon till sen eftermiddag sken solen över oss och flera fick årets första tredje gradens brännskada. Mona från FOBO introducerade med att berätta om organisk biologisk odling och lite allmänt kring ekologisk odling. Under dagen behandlades även sådana delar av odlingen som odlingskarta, växtföljd, jordbearbetning och sådd.

Porten till odlingsområdet slogs upp och vi beträdde tveksamt och med försiktighet den vilande odlingsjorden. Efter en stunds ställtid med planlöst vandrande och diskussioner om hur det hela skulle organiseras började alla arbeta. De delar av odlingen som skulle besås blev utsatta för jordbearbetning enligt "FOBO-metoden" där djup- och vändgrävning inte tillämpas. Marktäckningen fördes åt sidan och jorden luftades med grep, varefter ytskiktet luckrades och finfördelades med kultivator och kratta. Jorden i drivbänken rensades på rotogräs och grävdes igenom. Från Backaberg hämtades flera rullebörar med sållad kompostjord som hamnade i drivbänken och på de färdigställda landen.

I drivbänken såddes rädisa, spenat, (sandsenap) rucola och plocksallat. På ett av landen såddes de fyra redan nämda samt även majrova, dill, mangold och en salladsblandning. I området för baljväxter såddes ett land med märgärtor och ett med bondbönor. Ovanpå märgärtslandet la vi ut kvistar med syftet att hindra fåglar från att komma åt de (i framtiden) spirande plantorna.

När värmen började bli för påfrestande avslutande vi odlingsarbetet och flydde upp till ett skuggigare Backaberg. En av kursdeltagarna som är kunnig inom området vilda växter visade på de växter på Backaberg som gick att äta. Av de insamlade växterna tillagade vi en vårsoppa där de huvudsakliga ingredienserna var nässla, kirskål och körvel. Andra växter som fanns med i grytorna var pepparrot, gräslök, vitlök, trädgårdssyra, libsticka, kvanne och maskros. Den ena varianten var klar med smaksättning av kokosfett och den andra var en redd variant med buljong, vetemjöl, mjölk och grädde.

Jan Gustafson-Berge

Ett nytt kursår med Årskursen har tagit sin början. På morgonen den 28/3 samlades 11 vuxna och två mindre barn på ett delvis snötäckt Backaberg i Linköping. Vädret hade dagarna innan varit kraftigt växlande med snö och kyla och jag var förberedd på fallande snö. När jag lastat av diverse utrustning och tände elden visade sig solen, en korp hälsade välkommen från himmelen och resten av dagen blev helt underbar för oss med sol, smältande snö och en klarblå himmel.

Efter lite allmänt prat om kursen och ingående presentationer av deltagarna startade vi med ett av dagens arbeten, som i sig inrymde tre delarbeten. Vi fortsatte röjningen i ett litet naturområde som ligger i backen söder om Backaberg. Med såg, yxa och grensax fällde vi, kvistade och kapade till stammar av framförallt lönn, alm och körsbär.

De grövsta nederdelarna och böjliga delar av stammarna fick bli material till ett flätat hörnstaket som vi satte upp vid Backabergs vilande grönsaksland. En del stammar sparade vi som framtida störar till vår grönsaksodling nere vid Naturcentrum, där de ska hjälpa bönor och ärtor att klättra upp mot solen. En del kvistiga toppar och ungdomliga träd sparades i en hög för att tjänstgöra som stöd för klättrande ärtor.

Vi åt lunch och samtalade om ditt och datt. Deltagarna redovisade några arbetsuppgifter de haft som hemläxa innan första kursträffen. Det handlade om olika saker var och en vill förändra i sitt liv under året och vad vi gör i våra vardagsliv som är i samklang med ekologiska principer eller inte är det. Solen lyste upp vår tillvaro och det blev så varmt så att de yttre klädesplaggen åkte av.

Vi sållade också fram en rullebör full med jord från en stor hög med komposterad grästorv. Detta blandade vi med fin sand, köpt torv och ytterligare kompost från Stolplyckans kompostmaskin. Uppdraget till nästa och nästnästa gång blev att med såjordens benägna bistånd börja driva plantor till den egna och gemensamma odlingen.

Jan Gustafson-Berge

Söndagen den 1/3 samlades vi för vår sista träff med Årskursen, som nu hållt på ett helt år. Denna gång var temat hantverk-textil och Stine hade rest från Valdemarsvik för att vara oss behjälpliga. Det blev en hel del klädlagande under dagen men också en viss produktion av textila föremål ägde rum, givetvis med återbrukade tyger.

Vi åt en god och innehållsrik måltid med bidrag från var och en. På bordet fanns sallad, paella, svampstuvning, bröd och olika drycker och till fikat fanns det semlor med indisk touch, morotskaka och kanelbullar.

Klockan 14.30 var det dags för ett bildspel med ett drygt hundratal bilder från kursens alla träffar. Till denna bildvisning var också de anmälda deltagarna till den kommande årskursen inbjudna och närmare 20 personer fick minnas, inspireras och ta del av årskursens varierade innehåll.

Ett härligt, lärorikt och givande år är till ända och jag ber att få tacka alla deltagare, resurspersoner och andra som medverkat i denna kurs.

Jan Gustafson-Berge

Årskursens elfte träff hade som huvudtema målning och ytbehandling. Vi träffades i snickerilokalen på Stolplyckan, ett kollektivhusområde i Linköping. Syftet var att visa på och praktisera några äldre och traditionella metoder för att måla och ytbehandla hus, inredning och föremål. Dessa metoder är ofta enkla och relativt miljöskonsamma. Färgerna kan tillverkas hemma med hjälp av få ingredienser. Vi arbetade med pigment av olika slag, konstnärsoljefärg på tub, rå och kokt linolja, ägg och vatten.

Vi pratade om linoljefärg, äggoljetempera, slamfärg och limfärg samt om ytbehandling med bivax, linolja och trätjära. Utrustning, ingredienser och arbetsmetoder beskrevs. Därefter ägnade sig kursdeltagarna åt att blanda färger och testa målning med linoljefärg och äggoljetempera på vitgrundade masonitskivor.

Förra omgångens skinn- och läderarbete fortsatte. Ett armledsskydd som används vid pilbågsskytte och några skinnpungar såg dagens ljus under träffen.

Jan Gustafson-Berge