BACKABERG/ELDÖGA - Självförsörjning och vardagsekologi med odling, hantverk, konst, kurser och experimentell verksamhet.

Den här månadens prylflöde präglas av en särskild aktivitet. Jag har börjat röja systematiskt i ett förråd jag disponerar tillsammans med några grannar. När jag tvingades lämna gården Backaberg här i Linköping satte jag upp hyllor längs väggarna och fyllde förrådet med användbara saker därifrån. Nu har jag gått igenom en stor del av verktygen som skickats vidare i tre riktningar. Några behåller jag hemma, de flesta ska få åka ut till mitt fritidshus Lövudden och resten ska säljas eller skänkas bort framöver.
Som du ser är jag fortfarande generös och buntar ihop flera föremål till en post, t.ex. så blir 12 stycken tänger till en post och inte tolv. Å andra sidan blir 4 rullar packtejp också till en post.

Införda föremål
4 rullar packtejp (till mitt antikvariat)
1 stor rulle brunt omslagspapper (till mitt antikvariat)
1 påse såjord
Ett 10-pack kökssvampar att diska och städa med
Begagnad kanalplast till luftsolfångare och drivbänkar (gåva från kommunens växthus)
1 fyrkantig stock som är 1,5 meter lång (upphittad på marken)
2 minidrivhus (tillverkade av återbrukat virke)
En egensydd tygkasse av återbrukat tyg
Ett par konsolhållare till hylla av Sparring-typ (från Återbruket)
Ny hårddisk till min dator (den gamla hade kluster-fel)
4 stycken begagnade datorfläktar från källsorteringsrummet (till luftsolfångare)

Utförda föremål
6 lampsladdskit (byteshandel)
1 elkabel
4 färgade glödlampor
3 CD-skivor
Gammalt ok av trä
En påse små tvättklämmor av trä
Ett mindre gäng rundstavar och lister
Gammal träspade
En träskiva och två bitar torkat syrenvirke
En gammal trälåda med halvförtäckt zinkning

12 stycken tänger
4 skiftnycklar, 20 fasta nycklar och 19 insexnycklar
En tryckrulle
12 saxar
2 färgskrapor
Ett set med elektrisk skruvdragare och bits
4 små sågar
En SKIL elektrisk borrmaskin med sliten chuck
5 knivar och en indisk skära
2 spackelspadar

9 flaskor glitternagellack (byteshandel)
20 vattenfärgspuckar
1 burk plasttandpetare
13 stycken diverse verktyg
En konsttumstock (byteshandel)
11 sylämnen av kapade fondue-pinnar
26 skruvmejslar
11 hammare
7 special- och diverseverktyg
Två filar

4 stycken navare
2 gamla tvingar av trä
En slägga med trasigt skaft
17 sågfilar
5 trärubankar
3 ställningssågar av trä
3 små trälådor
En rundstav och en lång stav av ett träd
7 stycken tovade tulpaner
Ett klockspel

Tre hängande skulpturer hopsatta av benbitar
två ihopfällbara trädgårdsbord

Under månaden har elva poster förts in, varav 5 var nyinköp. Samtidigt har 42 poster förts ut. Då det är 31 dagar i mars blir slutsumman 6 plus. Ackumulerat för årets tre månader ligger jag nu på 23 plus.

Jan Gustafson-Berge

Jag har gjort några tappra och ganska misslyckade försök att sticka tidigare under min levnad. Första gången var i mellanstadiet under textilslöjden där jag åstadkom en polkagrisrandig halsduk. Andra gången var kring 25-års åldern då jag inspirerad av min kvinnliga livskamrat stickade en hyfsad kofta. Garnet var dock av det stickiga slaget som kliade och skavde på halsen och den vred sig som den själva ville, så den blev inte så skön som jag hade hoppats. Hittills har jag sedan levt på min hustrus flitiga och proffesionella stickande. Kring juletid förra året blev jag åter inspirerad, fast då av mina besökande barn (i vuxen ålder) som fick mig att sticka ikapp.

Vis av erfarenhet valde jag nu den enkla och räta vägen. Mitt stickmål blev en filt att ha på Lövudden. Den byggs upp av enbart räta maskor där varven stickas fram och tillbaka på en rundsticka. Jag stickar den i tre långa remsor som sedan ska sys samman. Varje remsa är 190 cm. lång och 80 maskor bred. Det går 16 varv per decimeter. Sammanlagt kommer det att finnas cirka 73000 maskor i denna filt. Det går sig kanske an att kalla min teknik för "trasmatte-stickning"?

För att passa i mitt köpstopp är målet också att inte köpa något nytt garn till denna filt. Hittills har jag klarat råvaruförsörjningen genom att jag fått några nystan i present. Efter att ha städat bland min hustrus ganska många påsar och lådor med diverse garn fick jag fram ett antal nystan och härvor av ullgarn som passade. Jag har också repat upp en halvfärdig tröja samt fyndat lite stickit och strävt garn från Återbruket i mitt bostadsområde.

Att sticka på detta enkla vis har visat sig vara både en avkopplande och påkopplande verksamhet. Det är mycket trevligt och vilsamt att krypa upp i soffhörnet och sticka några varv då och då. Samtidigt som det skapar ett lugn, inträder jag ofta i ett nytt och kreativt medvetandetillstånd. Tankarna börjar vandra omkring lite som de själva vill. Resultatet har blivit en massa användbara uppslag till köpstoppet, Lövudden, min kursverksamhet, mitt lärarjobb och till livet i allmänhet. Varje maska representerar en tanke, så det kan bli en pratig och ganska allmänbildad filt.

Nästa filt ska bli skapad i gröna nyanser.

Jan Gustafson-Berge

Ett nytt kursår med Årskursen har tagit sin början. På morgonen den 28/3 samlades 11 vuxna och två mindre barn på ett delvis snötäckt Backaberg i Linköping. Vädret hade dagarna innan varit kraftigt växlande med snö och kyla och jag var förberedd på fallande snö. När jag lastat av diverse utrustning och tände elden visade sig solen, en korp hälsade välkommen från himmelen och resten av dagen blev helt underbar för oss med sol, smältande snö och en klarblå himmel.

Efter lite allmänt prat om kursen och ingående presentationer av deltagarna startade vi med ett av dagens arbeten, som i sig inrymde tre delarbeten. Vi fortsatte röjningen i ett litet naturområde som ligger i backen söder om Backaberg. Med såg, yxa och grensax fällde vi, kvistade och kapade till stammar av framförallt lönn, alm och körsbär.

De grövsta nederdelarna och böjliga delar av stammarna fick bli material till ett flätat hörnstaket som vi satte upp vid Backabergs vilande grönsaksland. En del stammar sparade vi som framtida störar till vår grönsaksodling nere vid Naturcentrum, där de ska hjälpa bönor och ärtor att klättra upp mot solen. En del kvistiga toppar och ungdomliga träd sparades i en hög för att tjänstgöra som stöd för klättrande ärtor.

Vi åt lunch och samtalade om ditt och datt. Deltagarna redovisade några arbetsuppgifter de haft som hemläxa innan första kursträffen. Det handlade om olika saker var och en vill förändra i sitt liv under året och vad vi gör i våra vardagsliv som är i samklang med ekologiska principer eller inte är det. Solen lyste upp vår tillvaro och det blev så varmt så att de yttre klädesplaggen åkte av.

Vi sållade också fram en rullebör full med jord från en stor hög med komposterad grästorv. Detta blandade vi med fin sand, köpt torv och ytterligare kompost från Stolplyckans kompostmaskin. Uppdraget till nästa och nästnästa gång blev att med såjordens benägna bistånd börja driva plantor till den egna och gemensamma odlingen.

Jan Gustafson-Berge

Här nedan redovisar jag några av de hantverksarbeten jag utfört under månaden. Små fönsterdrivhus och två arbeten på min uteplats har jag redan beskrivit i en annan text om odling och hantverk. Framöver kommer ytterligare exempel på hantverkande att dyka upp under månadernas olika teman.Jag ser hantverk som en strategi för att minska nykonsumtion och för att öka sin självförsörjning. Har du väl börjat hantverka så inser du också hur kul och lärorikt det är. Du bygger upp en kraft inom dig som får dig att växa som människa.

Målning av högtalarlådor
Just det här arbetet är inget exempel på någon högstående hantverksinsats. Det får däremot vara med som ett exempel på att kunskap och färdighet kan användas som bytesvara. Min målning av dessa högtalarlådor gav mig i utbyte hjälp med min gyttjesega och havererade dator samt två behandlingar massage för rygg och axlar.

Luftsolfångare
Några grannar och vänner har tillsammans börjat med ett projekt som går ut på att bygga luftsolfångare. En luftsolfångare är i korthet en trälåda med en glasskiva/plastskiva som lock. Inuti lådan finns en värmeabsorberande yta av t.ex. svart plåt. Längst ner på lådans kanter finns hål där utomhusluft kommer in och längst upp finns ett större hål i lådans baksida som passar till ett rör, eller en kanal som leder in i ett utrymme inomhus. I röret sitter en 12 volts-fläkt som startar när solen lyser på en solcell som sitter ovanför lådan. Lådan placeras vertikalt på en husvägg och värms upp av solen och fläkten blåser in denna varma luft där man vill ha den. Den varma luften för fukt ut ur utrymmet om det är ventilerat och höjer temperaturen några grader. Läs mer om luftsolfångare hos http://24volt.eu/ och hos http://www.solarventi.se/

Vid vår första träff gav vi oss uppdraget att skaffa material så billigt som möjligt. Jag tänker bygga luftsolfångare där den enda kostnaden till varje enhet blir en ny 12 volts solcell till en kostnad av ungefär 400 kronor. Min avsikt med luftsolfångarna är att värma upp och torka ut mitt kombinerade verkstadshus och vedförråd. Jag vill också få bort en del av eller hela den kostnad som två stycken eloljeelement står för under tre vintermånader när de håller temperaturen i mitt fritidshus över nollan.

Trävirket är inga problem för mig att ordna gratis. Där jag bor har vi både ett möbelåterbruk och ett snickeri med materialförråd där vi samlat återbrukat virke. Annars är ett besök vid närmaste byggarbetsplats ett givet utflycktsmål där du hittar vad du behöver i deras containrar. Gamla fönster står och sover i varje uthus eller lada på landet och vid renoveringar av hus kastas ofta de gamla fönstrena. Det går också att använda kanalplast som används till växthus och uterum. Jag fick trasiga skivor gratis från kommunens växthus när jag gick dit och frågade. Absorbatorn kan bestå av svart plåt som heter trapetsplåt, vilket betyder att den är veckad för att bli starkare. Veckningen gör också att plåten får en större yta som kan ta till sig värme från solen. Plåtslagerier kastar spillbitar som du kan hämta. Fläktar plockas från kasserade datorer. Fler rapporter om vårt byggande och experimenterande kommer efterhand som vårt arbete fortskrider.

Trädgårdsstolar
De containerfyndade stolarna på min uteplats var trasiga på två ställen. Egentligen behövdes bara en ny sittbräda men jag gjorde två när jag ändå var i farten för att ha en i reserv. En gammal lös sittbräda användes som mall och två nya bitar maskinsågades ut ur en fin bit torkad björk. Bitarna kanthyvlades, rundades med fil och slutligen borrades hål för fastsättning.

Jag sparar alltid på olika sorters spik, skruv, beslag m.m. som dyker upp. Efter 30-års samlande har det blivit en hel del. Dessa småprylar sorteras sedan efterhand i märkta plåtburkar som står på hyllor. Nu kom två av dessa väl till pass och burken med mindre gängade maskinskruvar och mutterburken tömdes ut på köksbordet. Efter en stunds krafsande hittade jag lämpliga skruvar och passande muttrar. Sittbrädorna skruvades sedan fast.

När virket i stolarna har blivit torrt ska de borstas och skrapas så att lös färg kommer bort. Därefter får de en grundmålning med vit linoljefärg och till sist ett lager med någon kulört linoljefärg.

Uppsättning av tygtryck
Min dotter studerar inom området textilt konsthantverk och hade fått sålt ett tygtryck. Det föll på den stolta faderns lott att montera tygtrycket och ordna en osynlig anordning för upphängning. Jag valde att spänna fast tygtrycket på en återbrukad vitfolierad spånplatta. Jag använder nästan aldrig spånplatta till snickeriarbeten, men den här gången fick det duga. Plattan sågades till i rätt mått och de vassa kanterna rundades av med en ansatsfil. Upphängningens placering mättes ut och hål borrades på baksidan där fästena skruvades fast. Skruvarna hittade jag i min lilla plåtburk för "Liten träskruv".

Tygtrycket lades på plats och häftades fast på baksidan med häftpistol. Det gick jättebra och jag var så nöjd…tills jag upptäckte att jag satt trycket upp och ner. Efter en stunds svärande och egenskäll var det bara att med kniv och kombinationstång ta bort alla häftorna, vända på tygstycket och häfta fast det igen. Det blev nästan lika bra igen.

Jan Gustafson-Berge

Att baka kakor kanske inte tillhör den viktigaste aktiviteten för en köpstoppare. Sedan flera år tillbaka köper jag nästan aldrig kakor, bakverk eller godis. Undantag existerar kring jul, när jag är bjuden på festligheter och i form av mörk choklad. Ibland tycker jag ändå det är passande med något gott till kaffe eller te och då är det ett litet steg på vägen att baka själv. Det är då möjligt att välja bort onödiga och hälsofarliga ingredienser, minska sockermängden, spara pengar och sänka åtminstone en liten del av av det industriella slagskeppet.

Jag har alltid gillat lite mera torra kakor, exempelvis bondkakor, havrekakor och nötkakor. Eftersom jag delvis är inspirerad av paleolitisk kosthållning passar det bra med nötkakor. Jag tittade på alla recept som fanns i de böcker jag hade tillgängliga. Där fanns flera recept som jag tyckte krånglade till det och innehöll onödigheter. Jag destillerade fram ett urrecept som faktiskt är strikt paleolitiskt, åtminstone vad gäller ingredienserna.

Nötkakor (cirka 25 stycken)
200 g. hasselnötter, 2 ägg och 0,5-1 dl. "sött". Det söta kan vara honung, strösocker, farinsocker eller rörsocker.
Generellt sett innehåller alla sockrade livsmedel för mycket socker. Första steget är att minska sockermängden med hälften och sedan pröva sig fram till var den egna "sockergränsen" finns. Smaksinnet vänjer sig också efterhand och det som upplevdes som lite sött kommer snart att upplevas som mycket sött.

De tre grundingredienserna kan sedan kompletteras efter humör och vad som finns hemma. I min senaste sats hade jag också i lite kokosflingor, pumpafrön och solrosfrön med en sammanlagd cirkavolym på 1 dl. Jag klickade också i två matskedar av min hemmagjorda citrusfrukt-marmelad.

Allt blandas i en skål. Forma sedan bollar av "köttbulle-storlek" och lägg på bakplåtspapper på en plåt. Platta till bollarna med en gaffel. Placeras i mitten av en ugn som är på 180 grader i 12-15 minuter. Jag tycker om när nötkakorna har fått en färgad skorpa så att de blir lite hårda utanpå och mjukare inuti.

Jan Gustafson-Berge

Förutom att odling i sig kan ses som ett separat hantverk, skapar odlingen även behov av ett annat hantverk, nämligen det lilla snickeriet. Detta snickeri rör sig i storlek mellan slöjd och byggnadssnickeri och kan omfatta så olika föremål som en såpinne och ett växthus.

I år medverkar jag i odlingsverksamhet på tre olika platser. Till min lägenhet hör en uteplats där jag odlar kryddväxter, tomater i hinkar, björnbär och blommor. Min kurs "Årskursen" odlar tillsammans med FOBO på ett ställe, några stenkast från min bostad, som heter Naturcentrum och så startar jag en odling vid mitt nya fritidshus.

Halva förra året byggdes hela vårt hus om, så vi var tillfälligt evakuerade och min tidigare uteplats förstördes. I veckan har jag i takt med solens värmande strålar påbörjat arbetet att återställa och göra om den efter våra nuvarande behov. Uteplatsen ligger mycket gynnsamt placerad i en hörna mellan två huskroppar och har sol under sommaren mellan 7-16. Jorden värms fort upp och den 16/3 gjordes en såbädd iordning där majrova, plocksallat, rädisa och rucola såddes. Runt såbädden finns kanter av trä och tegelsten och ovanpå detta la jag en långsmal skiva med kanalplast som jag fått gratis vid kommunens växthus i Trädgårdsföreningen.

Längst in i hörnet utvidgade jag en tidigare påbörjad stensatt solhörna, så att två mindre stolar och ett litet bord kan få plats där. Hela hörnan är till 100% ett exempel på återbruk. Stolar och bord är containerfynd, där stolarna i år ska målas lite färggladare med linoljefärg. Cementplattorna har hittats på marken på olika ställen i mitt bostadområde. Kantbrädorna är s.k. spillvirke från en byggarbetsplats.

I år är det fler plantor än vanligt som ska drivas upp. Tillsammans med min yngste son ska jag odla chili. I förra veckan sådde vi frön av chili och körsbärstomater i ett gammalt minidrivhus av plast där locket börjar falla sönder. Istället för att köpa ytterligare två nya minidrivhus tillverkade jag sådana av trä. Materialet i form av ribbor kom från en botten till en säng samt några bitar masonit och plywood från husets snickeri.

Konstruktionen av minidrivhusen innehöll flera exempel på enkelt snickeri i en självförsörjande och köpstoppande anda. Materialet i sig var återbrukat. Existerande mått på materialet fick bestämma höjden på kanter och storlek på den övre delen som ska kläs med återbrukad plast. Ett sådant hantverkande minimerar behövlig arbetsinsats samt åtgång på energi och resurser.

En odling kan också innehålla följande snickeri- och slöjdarbeten: markeringspinnar, växtstöd, renovering av trädelar till redskap, sittbänkar, stolar, bord, kantbrädor, odlingsbehållare, staket, grindar, spaljéer, redskapslådor, trädgårdsskjul, drivbänkar, växthus, portaler osv.

Jan Gustafson-Berge

En ganska omedelbar konsekvens av mitt köpstopp blev att mina besök i "stan" blev färre. Att säga stan är förstås ett lustigt uttryck när jag bor i en stad, men det är liktydigt med centrum eller city, dvs. där butiker, matställen, serviceställen, nöjesställen osv. finns koncentrerade. Min försäljning av böcker medför besök på posten som numera är inhyst i en matbutik. Vissa specialinköp kräver besök i särskilda affärer osv. Besöken blev alltså färre och när jag väl var där inträdde en främlingskänsla. Jag hade inget där att göra, så när ärendena var utförda skyndade jag mig hem.

Jag har medvetet satt mig i några situationer för att undersöka begreppet "KÖPSUG". Hittills har jag känt ett stick av köpsug när jag sett att någon favoritartist (Ossler och Thåström) kommit med en ny skiva. Likaså kände jag ett svagt ryck i kroppen när jag gick förbi ett klädställ med lila munkjackor. I helgen var jag i Göteborg och trodde att köpsuget skulle växa sig starkt, men icke, jag konsumerade endast spårvagnstransport, museumbesök, mat, kaffe latte och en chokladkaka. Min avsmak för och mitt avståndstagande emot hur staden ser ut och fungerar växte sig starkare, det är så fruktansvärt fult och så tomt på mångsidigt liv!

Det starkaste köpsuget kände jag under bokrean. Jag gick då in i en bokhandel och tittade på böckerna. I vanliga fall hade jag velat köpa cirka tio böcker, men väntat tills det var halva priset på rean och låtit "ödet" bestämma vilka som fanns kvar att köpa. Köpsuget kändes verkligen som ett sug i magen, det kliade inne i kroppen och en röst talade sig väl om böckerna jag ville ha (de var billiga, behandlade intressanta och viktiga ämnen osv.). Jag stod kvar och lät suget härja i min kropp, tittade på böckerna, la tillbaka dem och fortsatte vandra omkring i bokhandeln. Efter ett tag klingade det av och när jag en stund senare gick in i ytterligare en bokhandel var det helt borta.

Jan Gustafson-Berge

Handlingsburen kunskap och hantverkets karaktär
Att snickra eller att hantverka handlar inte bara om teoretisk kunskap om material, verktyg, arbetsmetoder, konstruktionstekniker osv. Den teoretiska kunskapen (vetskapen) finns lagrad i hjärnans minne och en person kan veta ”allt” om ett hantverk utan att själva kunna utföra det.  Ett folkligt uttryck för detta är en person som har "tummen mitt i handen". Hantverkaren själv besitter, förutom en hel del teoretisk kunskap, det som kan kallas handlingsburen kunskap. Denna kunskap är delvis överförd direkt från andra personer, genom samtal och förevisningar och därefter tillägnad och förfinad genom praktiskt arbete och egna erfarenheter.

Hantverkande en sinnenas dans
I detta tillägnande och utförande, i själva hantverkandet använder hantverkaren sig av hela sin kropp och alla sinnen. Det är viktigt att i arbetet försöka ge akt på och utveckla dessa förnämliga hjälpmedel i form av sinnen som vi som människor har skapats med. Notera hur kroppen rör sig, hur den finner balans och hur rytmen och mönstret i de rörelser som utförs ser ut. Hantverkarens rörelser kan ses som en koreograferad dans. Fingerkänslan är oerhört viktig. Genom fingrarnas kontakt med material och verktyg strömmar information in till hjärnan och vidare ut i kroppen som svarar med ändamålsenliga handlingar. Synen hjälper oss att se färger (färgen på upphettat järn vid smide eller olika trädslags kulör), strukturer, former, volymer och mått (ögonmått). En erfaren hantverkare kan även höra en stor mängd information som berättar om arbetsmaterialens och verktygens kvalité, arbetsprocessen kan höras och förstås i de ljud som uppstår när arbetsmaterialet möter verktyget. Olika trädslag har olika klang, ett välslipat verktyg låter annorlunda än ett slitet, en maskin låter speciellt en stund innan den går sönder osv. Även lukt och smak är sinnen som finns närvarande vid ett hantverkande. Var i och med kroppen och använda alla dina sinnen så kommer hantverkandet att bli något mycket mera än att åstadkomma en användbar produkt. En mycket stor del av mänsklighetens historia har varit präglad av ett hantverkande som hjälper oss att bli till och återskapa oss som människor.

Framtidens (och nutidens) produktionsform
Att reparera, återanvända och återvinna är nyckelord i arbetet för en hållbar framtid, liksom lång livscykel, sparsamhet med materialen och minimal avfallsproduktion. Alla de här aspekterna på tillverkning kan man finna i slöjdens och hantverkets sätt att arbeta. I tidskriften Hemslöjden (2009/1) framförs dessa synpunkter av Karl Aspelund, en isländsk formgivare som undervisar i design.

Slöjdens och hantverkets metoder och traditioner innehåller modeller som är användbara i "grön" design:

De kan stå modell för energieffektivitet. Tillverkningsprocesser och verkstäder har ofta mänsklig skala och låg energiförbrukning.

Slöjd- och hantverksprodukter har högre kvalitet och håller för längre användning. Långlivade produkter som fungerar bra byts inte ut eller repareras lika ofta som andra, vilket innebär mindre förbrukning av resurser och energi.

Slöjd och hantverk användes sig gärna av material som som har låg påverkan på miljön. Tillverkningen innebär ofta användning av giftfria , hållbarhetsproducerade, återvunna eller återanvända material. Att förädla dessa material kräver lite energi.

En hantverksinriktad produktion litar ofta till lokala resurser och styrs mot lokala ekonomier. Närheten till leverantörer och kunder gör att påverkan genom frakt och lagerhållning minimeras. Den öppnar också för en snabbare reaktion på förändrad efterfrågan, vilket ger en mera effektiv tillverkning.

Slöjdens och hantverkets produkter och system innebär ofta låg avfallsproduktion och långlivad användning av material och resurser. Återanvändning, reparation och återvinning är inbyggda i traditionerna, särskilt när de växt fram i samhällen där resurserna har varit knappa.

Jag tror på hantverket som framtidens huvudsakliga produktionsform. En lämplig strategi för överlevnad och ett gott självförsörjande levnadssätt är att genast starta din egen utbildning i ett allmänt och mångsidigt hantverk och ett lite mera specialiserat. Då kan du både göra en massa saker som minskar ditt behov av att köpkonsumera och ha något att erbjuda i ditt lokala nätverk och på den lokala bytesmarknaden.

Jan Gustafson-Berge

Mitt KÖPSTOPP handlar givetvis om att sluta köpa saker, främst nytillverkade föremål men även begagnade dito. Med i projektet finns också en strävan att generellt minska mängden föremål som finns i mitt liv. Denna minskning åstadkommer jag genom att i genomsnitt sortera bort ett nettoföremål varje dag under 2009. En tredje uppgift är att undersöka och utveckla alternativ till att köpa nytillverkade föremål.

I mitt köpstoppsmanifest skriver jag om ”… hur köpbehov eller behov av en vara, ett föremål eller en tjänst ska kunna mötas med andra och alternativa handlingar, beteenden och strategier än ett köp av ny vara eller tjänst med pengar. Här finns (som tur är) en mängd varianter och strategier tillgängliga och dessa kan graderas längs en skala, stege eller linje (en konsumtionslinje). I ena änden finns alternativet INGET och i andra änden finns det icke tillåtna alternativet KÖPA NYTT. Strävan är att så många handlingar som möjligt ska ligga så nära alternativet INGET som möjligt.”

Konsumtionslinjen (från bättre till sämre alternativ)
(1) Göra sig av med saker, (2) Köpa ingenting alls (analysera, ifrågasätta och minimera behov), (3) Använda det som redan finns (köra allt i botten, göra slut på saker), (4) Tillverka själv av material som inte är nyköpt (laga, renovera och förändra), (5) Skaffa föremål gratis (från vänner, container, återbruk, källsorteringsrum, soptippar, rivningshus m.m.), (6) Självförsörjning i olika grad (odling, hantverk, energi osv.), (7) Gemensamt/kollektivt användande, (8) Byteshandel med vara eller tjänst (utan pengar inblandade), (9) Köpa begagnat, (10) Köpa tjänst av vänkrets eller lokalsamhälle (svart, grönt eller vitt), (11) Köpa ekologiskt och rättvisemärkt, (12) Köpa lokalproducerat, (13) Köpa regionalt producerat samt (14) Köpa nytt med dålig kvalité utan reflektion alls.

Den exakta placeringen i nummerordningen kan givetvis variera något och diskuteras från fall till fall. Det är inte alltid helt glasklart vad som är det absolut bästa alternativet. Men det handlar då om att position 6 och 8 kanske kan byta plats ibland, men nästan aldrig position 2 och 14.

Hantverk
Under månaden mars kommer jag att arbeta extra koncentrerat kring punkt 4, dvs. tillverka föremål själv av material som inte är nyköpt. I detta finns också handlingar som att laga, renovera och förändra redan existerande föremål. Även punkt 6, som handlar om självförsörjning, hör till månadens tema. Både under den här månaden och resten av året kommer jag att i bild och text rapportera om tillfällen när jag hantverkat.
Jag kommer att träna och utveckla mig inom delar av det textila hantverket och då framförallt stickning samt sömnad för hand och med symaskin.
Jag ska också under året utforska och lära mig något hantverk jag inte är bra på.

Precis som ett köpstopp är en vägran att ställa upp på vår tids vansinniga konsumtionssamhälle är utövandet av olika hantverk en vägran att ställa upp på det vansinniga industriellt baserade produktionssamhället. Vägra vara en vara på marknaden, våga vilja växa vidare!

Jan Gustafson-Berge

Under februari månad var det mycket lätt att fylla kvoten av utsorterade föremål. Jag har passat på att ordna och sortera i vårt källarförråd. Där fanns mycket undanstoppat från när mina barn var små och dessa saker mådde bra av att gås igenom. Jag körde upp några kassar i taget och tillsammans med min hustru vandrade vi i minnenas och nostalgins marker under några kvällar. Vi sparade det vi tyckte var bra för våra nuvarande syften och resten fick leva vidare hos husets andra barn. För övrigt fortsatte min utrensning bland CD-skivor, pärmar och gamla papper.

Som du märker är jag ganska generös åt det ena hållet och klumpar ofta samman flera föremål i samma post. Tids nog kommer månader när jag kan leva på denna generositet. Mitt mål är att i genomsnitt sortera ut ett nettoföremål varje dag under 2009.

Införda föremål
3 gröna tygkassar (egensydda av återbrukat tyg). En bunt A4-papper (byteshandel). 3 brädor och en påse med kutterspån från en maskinhyvel (till Lövudden). Torkställning på hjul med plats för många torkollor (tillverkad av återbrukat virke och övrigt material). Sädeskvarn (nyinköp!). 2 paket tandtråd (refill). Ett större bord till Lövudden (från husets möbelåterbruk). Ett paket kopieringspapper till datorskrivaren.

Utförda föremål
12 CD-skivor
7 läkarböcker
2 kassar med snören, band och rep (byteshandel)
1 stor läderväska
4 mindre läderväskor
Ett kraftigt militärt läderfodral
50 st. egentillverkade läderarmband med tryckknapp och nitar
3 st. småpåsar med dekorationsnitar
5 st. datadisketter
Diabilder och diabildsmagasin

1 kartong med leksaks-träklossar
2 st. KODAK carousel Diamagazin
2 pussel
8 st. barnböcker
Liten trävagn lastad med bokstavs-byggklossar
5 plastdockor
1 anteckningsbok plus diverse papper
30 st. studsbollar
8 st. nyckelringar med plats för litet fotografi
1 st. 3D-pussel

4 st. böcker
7 spel och pussel
3 st. Harlekin-mössor
1 stor träblomma
2 pärmar plus papper
Fotografier från min ungdom
3 st. garderobskorgar av plast och kartong
En större fyrkantig kudde
1 dammsugare utan sugstång
2 blockflöjtsböcker med noter

Barn- & dockkläder
Bärsele för barn
Pennskrin av trä
Målade byggklossar i tygpåse
Liten träkista (eget skolslöjdsarbete från 1964)
20 st. gosedjur
2 pärmar
En stor växtpress full med pressade växter
En liten mini-växtpress
2 pärmar

3 st. lackstänger och diverse kontorsföremål
En tavelram
Barnkläder
5 pärmar med tillhörande papper
1 sprayburk med Fixativ och en sax (byteshandel)
4 vita tygkassar
4 CD-skivor
En liten spännrem

Under februari har jag fört in 8 poster med föremål och fört ut 48 poster, vilket innebär att jag under månaden ligger på 12 plus. Från januari har jag med mig 5 plus, så just nu ligger jag 17 plus.

Jan Gustafson-Berge