BACKABERG/ELDÖGA - Självförsörjning och vardagsekologi med odling, hantverk, konst, kurser och experimentell verksamhet.

Så har då mitt köpstopp startat och för denna månad har jag ett särskilt fokus på kläder. Jag introducerar här månadens olika uppgifter och återkommer under månaden med rapporter om vad jag gör och vad det leder till. Förutom detta kommer jag att skriva om sådant som dyker upp, t.ex. hur jag löste dilemmat med att uppvakta min fru på hennes födelsedag den 6 januari utan att köpa några nya saker. Jag kommer också att i slutet av månaden publicera en lista på de föremål jag rensat ut ur mitt hem. I köpstoppet ingår nämligen också att varje dag få bort ett nettoföremål ur mitt liv.

Konsumtionslandskap
Under månaden ska jag genomföra en introduktionsuppgift som handlar om att uppleva och analysera ett konsumtionslandskap. Jag ska göra ett studiebesök i ett sådant landskap och lämna en rapport om detta besök. Med konsumtionslandskap menar jag här en miljö eller ett rum som designats för att maximera konsumtion. Det kan vara en enskild matvarubutik, en gågata, gallerior och hela stadskärnor, stora köpcentra som ofta ligger i städernas utkant, samt delar av naturlandskapet. Mitt syfte ska absolut inte vara att köpa något. Jag ska snarare se mig som en besökare från en ”annan värld” och måste tillbringa en längre tid i den valda miljön för att komma ”i stämning”. Jag kommer att beskriva vistelsen, hur det fysiska rummet är organiserat, hur människorna rör sig och vad de gör? Jag kommer att ge akt på hur min gångrytm och kroppsrörelse påverkas och vilka tankar som väcks av miljön? Får jag lust att handla något och vad är det som väcker lusten? Vilka tricks och metoder används för att starta och öka min konsumtion. Vad kan jag göra som inte kostar pengar? Jag kommer också att reflektera över vad som inte är tillåtet att göra i ett konsumtionslandskap?

Kläder och skor
Framförallt kläder är numera en mycket omfattande del av konsumtionen. Den genomsnittliga medborgaren i Sverige har ökat mängden kläder som konsumeras varje år, moden och trender skiftar hela tiden, med katastrofala konsekvenser har priserna pressats, kvalitén har minskat och kläder har blivit till en slit och släng-vara. Så som produktionen av textilier och klädesplagg är organiserad idag ger den upphov till många omfattande och svåra miljö- och hälsoproblem.
Fakta om kläder och dess miljö- och hälsoeffekter finns hos Svenska Naturskyddsföreningen. http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/vara-rad-och-tips/klader-och-textil/

Clean Clothes Campaign är ett internationellt nätverk av solidaritets-, kvinno-, ungdoms-, och fackliga organisationer. Sammanlagt ingår det över 300 organisationer från hela världen i nätverket som har ett huvudkontor i Amsterdam. Den svenska delen av detta nätverk går under namnet Rena Kläder. Nätverkets syfte och mål är att förbättra villkoren för de människor som syr våra kläder och skor. Mer om detta kan du läsa på: http://www.renaklader.org/
Från och med december 2008 och under början av 2009 driver Rena Kläder kampanjen ”Hur skor vi oss?”. Kampanjen fokuserar på arbetsvillkor och miljö i skoindustrin. I en rapport med samma namn har de granskat de sex största skoföretagen på den svenska marknaden: Eurosko, Vagabond, Nilson Group, ANWR, Scorett och Ecco. En kortversion av rapporten finns på: http://www.renaklader.org/material/kortversion-av-rapporten-hur-skor-vi-oss

Efter genomläsning av den information som finns på ovanstående internetsidor framstår det som en utmärkt metod att ha köpstopp på kläder. Alltså inte köpa några nytillverkade kläder alls. Vid ett eventuellt nyköp ska miljömärkta alternativ väljas om de finns tillgängliga, vilket i dagsläget inte så ofta är fallet. Det gäller att använda och vårda de kläder man redan har. Istället för nyinköp utnyttjas alternativ såsom att köpa begagnat, byta kläder med andra (ordna en klädbytardag), göra om kläder och sy egna kläder av begagnade andra kläder och tyger. Kör slut på de kläder du har. Vårda dem, laga dem, gör om dem och använd dem så länge du kan. Hur länge dröjer det innan du måste skaffa nya klädesplagg?

Rensa bland kläderna
Ta fram alla dina kläder och gå igenom dem. En del klädesplagg använder man bara få gånger, men de behövs ändå och får vara kvar och placeras för sig. De kläder du inte använt på flera år eller som du inte kommer att använda tar du bort. Under en tidsperiod på 3-4 veckor hänger eller lägger du alla kläder du har använt för sig. När tidsperioden är över kan du göra dig av med de kläder du inte har använt. Vill du inte vara så drastiskt kan du utsträcka tidsperioden till ett år och ta bort de kläder du inte har haft på dig på ett helt år. Kläderna du rensat bort kan du skänka bort, byta mot annat eller sälja.

Laga kläder
Visst är det ett märkligt fenomen att det anses vara lite pinigt att gå i lagade kläder men att det anses okej att köpa nya kläder som redan är slitna och trasiga? Många kläder kasseras för att de är lite slitna eller något trasiga. Flera enkla fel kan ganska enkelt åtgärdas och kläderna kan få ett längre liv. Du kan därmed ska dig ett eget personligt "trasmode". Några enklare sätt att laga kläder på: Sy i nya knappar, ersätta trasiga tryckknappar, laga hål och revor med sömnad och lappar, byta trasiga muddar m.m.

Sy fast nya muddar
Med hjälp av min dotter som är textilt utbildad har jag lärt mig att sy på nya muddar på några av mina munkjackor. Jag älskar munkjackor och har några stycken som befinner sig i varierande skick från ”fin-munkjacka” till ”grovarbets-munkjacka”. Jag sliter munkjackorna hårt på muddarna så att de får hål och fransar upp sig. För övrigt kan resten av plagget vara i gott skick och det känns tråkigt att kassera sköna, ingångna munkjackor.

För att sy i nya muddar använde jag: sprättare, sax, måttband, märkkrita, symaskin, sytråd, strykjärn, kökshandduk och nyinköpt resårstickad trikå. Det bästa och enklaste sättet är att lära sig av någon som redan kan. Min beskrivning får ses som en inspiration för dig att kanske göra ett försök utan några garantier att lyckas vid första försöket. Arbetsgången var att först sprätta bort de trasiga muddarna, mäta till och klippa ut muddtyget (se till att riktningen på stretchen kommer åt rätt håll), sy ihop mudden i kortändan och pressa söm och sömsmån, nåla upp de fyra motstående hörnen både på muddarna och armkanten, vända armarna ut och in och nåla fast muddarna inuti armen, sy fast mudden med trikåsöm (använd vanlig pressarfot), vänd allt rätt igen och pressa söm och sömsmån och slutligen sy med raksöm. KLART!

Jan Gustafson-Berge

Årskursens tionde träff ägde rum i snickeriet på Stolplyckan i Linköping och temat var arbete i skinn och läder. Att arbeta i skinn- och läder på ett hantverksmässigt vis är ett stillsamt och ganska tyst hantverk. Först gick vi igenom arbetsmaterialets olika förekommande sorter och kvalitéer, dess beredningsmetoder och användningsområden. För att förenkla begreppen använder jag ordet skinn för ett tunnare material som exemplevis är lämpligt till pungar, mindre fodral och väskor samt ordet läder för material som passar till exempelvis större väskor och bälten.

Det är ganska svårt att hitta bra svensk litteratur inom detta hantverksområde. För de som behärskar det engelska språket finns det mer att välja på. Ron Edwards heter en man från Australien som givit ut många mindre häften och böcker vilka behandlar det mesta inom detta område på en hantverksmässig basis.

Efter detta visade jag de verktyg och redskap som behövs, samt några grundläggande arbetsmetoder. Det finns en grundläggande uppsättning som är bra att börja med och som innehåller ganska få delar. Efterhand som man utvecklar sitt hantverk finns det mängder av verktyg, redskap och andra tillbehör att införskaffa. Om vi tänker oss tillbaka till stenåldern och även till nutida förekommande urbefolkningar så kan de åstadkomma mycket fina och funktionella föremål och kläder med hjälp av en mycket liten utrustning. Något slags skärande verktyg behövs, liksom ett spetsigt verktyg som kan sticka hål i arbetsmaterialet, dessutom behövs någon slags tråd eller rem att fästa samman delar med och en nål.

På de två bilderna ovan ses till vänster särskilda synålar med trubbig spets, vaxad lintråd, en skinnsax, syl och en sporre som markerar var hålen ska placeras. Till höger ses en hyvel för rakblad som används för att göra tjockt läder tunnare (skärfla), en skärkniv, en kantskärare som rundar av skarpa kanter, en håltång, ett falsben som utför diverse olika uppgifter, ett stycke bivax, en hålpipa som slår ut större hål för öljetter samt en gaffelmejsel som gör raka hål när delar ska sys samman med läderrem (laskning).

Skinn och läder är ett arbetssamt och dyrbart material som man inte ska slösa med, inte minst för att visa respekt för djuret som byggt upp och burit huden och de människor som genom olika beredningsmetoder arbetat fram det färdiga skinnet eller lädret. Av bl.a. denna anledning är det bäst att först göra modeller i papper eller kartong av det föremål som ska tillverkas.

Vi gick också igenom hur man tänker vid arbete i skinn och läder. Det är viktigt att noga tänka igenom och planera arbetet. De olika arbetsmomenten ska göras i rätt ordning och smarta konstruktioner och skärningar av materialet gör att sylnings- och sömnadsarbetet kan bli mindre mödosamt.

Sedan satte själva arbetet igång och under dagens lopp hann deltagarna laga en plånbok, sy sömmar på ett par sandaler, tillverka ett armband, börja på skinnpungar och starta ett lagningsarbete på en axelremsväska.

Jan Gustafson-Berge