BACKABERG/ELDÖGA - Självförsörjning och vardagsekologi med odling, hantverk, konst, kurser och experimentell verksamhet.

En återbrukscentral är en ekogenialisk verksamhet som kan fungera som ett pulserande hjärta i ett förändrings- och omställningsarbete. Den ordnar materiella och ekonomiska resurser till verksamheten och erbjuder meningsfulla arbetsuppgifter. Den inte bara visar på positiva alternativ, utan ÄR verkligen alternativet i konkret och levande uppenbarelse.

Återbruk och Återvinning
För den fortsatta läsningen och förståelsen är det bra att vara klar över skillnaden mellan återbruk och återvinning.
Återbruk: Glasburk används som glasburk. Jacka förblir en jacka. Tyg blir kasse eller kläder. Träbitar blir en låda, hylla… Diverse blir konst.
Återvinning: Slå sönder glasburk, smält ner den och gör en ny burk. Riva sönder tidning, mixa sönder den i vatten och gör nytt papper. Knyckla ihop aluminiumburk, smält den och forma en ny aluminiumburk.

Återbrukets princip
Den enkla principen för ett återbruk är att samla in, sortera, förvara, förmedla och förvandla allehanda föremål och material. Visionen är ett återbruk nära människorna i varje stadskvarter, mindre samhälle eller by. En återbrukningscentral kan drivas kommersiellt som en andrahandsaffär kombinerad med en mångsidig verkstad. Ett återbruk kan också drivas kooperativt, som en ideell verksamhet eller som en kombination av allt. Den kommersiella affären förmedlar begagnade saker och annat använt material genom att köpa, sälja, byta och ge bort. Sakerna kommer från människor och verksamheter i området, från röjningar på vindar och i källare, eller hittas i containers, tomma hus och fabriker osv.

Varför finns ett Återbruk?
Det kan finnas många skäl till att starta ett återbruk och här är några:
1. Ekonomi - sparar dina pengar, samt tränar givande och tagande utan pengar som mellanled.
2. Tid - kan "spara" tid om man vill, på så sätt att det kan gå snabbare att hitta något i återbruket än att åka och köpa det i någon affär.
3. Ekologi & miljö - lokala kretslopp och återbruk minskar nytillverkning, resursuttag, transporter och skadar därför inte miljön lika mycket.
4. Fantasi & kreativitet - att botanisera i ett återbruk väcker minnen, föder tankar, utmanar fantasin och gynnar kreativt tänkande och skapande.

Vad behövs för ett Återbruk?
a) Några människor - visst kan du starta själv, men det är roligare och ni får mer gjort med fler människor inblandade, man tycker ju dessutom om att arbeta med olika delar av verksamheten.
b) En plats att vara på, helst med värme och elektricitet- ett outnyttjat cykelhus, ett tomt soprum, en hörna i garaget, en svåruthyrd lägenhet, några hyllor i grovsoprummet, ett tomt hus, ett litet cirkustält o.s.v.
c) Prylar och material - det här är det lättaste i vårt materiella överflödssamhälle. Titta i områdets containrar. Lägg lappar i brevlådorna och tigg grejer. Snart kommer människor och lämnar saker med glädje till Återbrukscentralen.

Återbruk i Linköping
På kollektivhuset Stolplyckan i Linköping startade jag våren 1990 ett Återbruk som fungerar utan inblandning av pengar. Verksamheten inrymdes från början i en del av ett outnyttjat cykelhus, men nu används två hela cykelhus. Sakerna skänktes av de boende i området eller hämtades från olika containers. Vem som helst har sen haft möjlighet att låna en nyckel för att hämta eller lämna saker. Ibland anordnas loppmarknad även för "utomstående" vilket ger boendeföreningen en liten inkomst. Det finns en arbetsgrupp med varierande antal medlemmar och grad av aktivitet, men för det mesta flyter verksamheten "av sig själv". När det är allmän städdag i området brukar Återbruksbodarna städas och skräpsaker kastas. Verksamheten har funnits i många år och är en etablerad och omtyckt del av områdets liv. Återbruket är inte heller beroende av någon enstaka person för sin fortsatta existens.

Utveckling av ett Återbruk
Nästa steg skulle kunna vara att utveckla olika verkstäder där personer arbetar ideellt i en bytesekonomi eller mot sedvanlig betalning. En förening kan driva ett Återbruk där medlemmar kan få hämta eller byta saker gratis och utomstående betalar med pengar. Verkstäder kan skapas kring olika material- och sakområden: Textil, Trä, Metall, Elektronik och Cyklar. Verkstäderna reparerar trasiga föremål samt nytillverkar olika produkter av det material som finns i Återbruken. Olika kurser kan också erbjudas. Det kan vara olika hantverk som arbetar med material som finns i Återbruket. Det kan också vara konstnärlig verksamhet där olika arbetstekniker för konstskapande lärs ut och praktiseras.

Mini-Återbruk
Genom att helt enkelt ställa ut saker du inte längre själva vill ha i ditt trapphus, i tvättstugan eller i källsorteringshuset, på en hylla eller liknande, kan du starta ett Återbruk i miniatyr. Förutom att du sparar på resurser, miljö och energi, så glädjer du andra. Rätt som det är börjar det dyka upp saker från andra och en viktig omställningsprocess har tagit sin början.

Starta ett Återbruk du också!
Ett återbruk kan bli ett centrum för utbildning i återbrukandets, sparandets och vårdandets teori och praktik. En ny ekonomi med mänsklig tillväxt som fixstjärna kan se dagens ljus. Alla åldrar kan ge och ta i verksamheten. Det kan startas nu - av dig och dina vänner!

Jan Gustafson-Berge

De två senaste träffarna med Årskursen har haft hantverk som tema och då med särskild tonvikt på olika flätningstekniker. Att fläta samman material till behållare, klädesplagg, skydd och bostäder är troligtvis en av de äldsta tekniker som människan utvecklade. Den grundläggande flätningstekniken är inte svår i sig ("över och under"). Det omständiga arbetet ligger i processen att få fram ett lämpligt material att fläta med. Efterhand har det utvecklats tusentals detaljerade tillämpningar som varierar med val av arbetsmaterial, flätningsteknik och teknisk utformning, i sin tur styrd av valt material och tänkt funktion.

Det traditionella materialet för flätning har varit lokalt förekommande naturmaterial av olika slag. Exempel på detta kan vara blad (kaveldun), strå (halm och säv), rot (gran och björk), bark (näver), grenar (olika salix-arter), spån (täljda, klyvna eller hyvlade), bast (lind, gran och furu), trävirke (mindre dimensioner). I modern tid förekommer också metaller som del i konstruktioner och som specifikt hantverk i form av "luffarslöjd" samt papper och plast.

Vass (Phragmites australis (Cav.) Steud.)
Vassen finns längs stränderna av vattendrag, insjöar och havsvikar. Vävning eller bindning är en närliggande teknik till flätning och med vass från Smedstadbäcken i Linköping vävde vi en liten vassmatta. Dessa mattor kan varieras i storlek och tjocklek och ha en mängd användningsområden såsom taktäckning, skugg- och regnskydd, vindskydd och avskärmning, solskydd och isolering av drivbänkar och växthus samt som fastspikat underlag på väggar som ska lerputsas eller rappas. Vassen skördas vintertid direkt från bärande is med ett skärande eller klippande redskap och buntas löst under tak. En stående eller liggande väv/bindram kan tillverkas av långa träreglar. Som varp används snören eller metalltråd. Vassen blir inslag och fästs till varpen med snöre eller metalltråd.

Säv (Schoenoplectus Lagustris (L.) Palla)
Säven är en intressant växt som finns i stillsamma vattendrag och sjöar med sötvatten som är värd att få en renässans. Den kan användas som taktäckning och till flätning av korgar, underlägg, mattor, hattar, skor osv. Säven skördas när den vuxit färdigt på hösten, vilket kan ske antingen från strandkanten eller från en båt. Säven skärs eller klipps av med sekatör eller skära och buntas löst för att torkas några månader under tak. När säven ska användas blötläggs den över natten och förvaras under arbetet i en fuktig yllefilt. Det är viktigt att säven hålls fuktig under arbetet annars blir den lätt skör.

Pappersremsor
En bra metod för att träna flätningstekniker för breda och flata material som näver eller träspån är att använda pappersremsor som surrogatmaterial. Förutom att det ger bra övning och erfarenhet, så blir resultatet faktiskt en fungerande korg. Flätning är ett stort och fascinerande område som vi bara hann prova lite granna, men det är lätt att fastna i flätningens ädla konst.

Jan Gustafson-Berge

Överlevnad är en allmänt förekommande uppgift som de allra flesta av oss människor sysslar med varje dag. För en del av oss här på jorden är det tyvärr blodigt allvar och för andra är en bruten nagel en "NDU" (nära döden upplevelse). En del av oss försöker dessutom i allt detta att verkligen leva också.

Under året kommer jag att hålla en kurs i "enkelt friluftsliv och överlevnad i naturen" och passar på att fördjupa och bredda mig i frågeställningen om överlevnad. Då ämnet är stort kommer utgångspunkten att vara mina egna personliga förhållanden, men med förhoppningen att det jag beskriver har en viss allmän relevans för mina läsare. Den här introducerande texten blir en beskrivning av vad jag, i det här sammanhanget, lägger in i begreppet överlevnad och vilka ämnesområden som kommer att behandlas.

Myndigheternas krisarbete
I Sverige är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som har det övergripande ansvaret. Deras uppgift är "att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer."

På en annan myndighetsdriven sida som heter Krisinformation.se definieras en kris på följande sätt:

"En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen eller vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska. (…) Ibland används begreppet "extraordinär händelse". Det är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner."

De händelser som anges särskilt på Krisinformation.se under rubriken "Risker och hot" är extremt väder och naturolyckor, smittsamma sjukdomar och terrorism.

Kris och beredskap
En kris kan gestalta sig på många olika vis och det är omöjligt att i förväg detaljerat förbereda sig inför varje tänkbar situation som kan uppstå. Första steget är att utveckla ett krismedvetande som gör att man överhuvudtaget erkänner att en kris kan uppstå. (Ja, oljan är en begränsad lagerresurs som det kommer att bli allvarlig och konfliktskapande brist på). Andra steget är att göra generella förberedelser, vilket på personlig nivå kan innebära fysisk träning, utbildning, införskaffande av utrustning och övning under säkra förhållanden. Tredje steget är därefter att koncentrera sig på rimliga krisbedömningar och förberedelser som är direkt kopplade till den egna livssituationen.

Sårbarhet
Sårbarhet är att alltmer förlora det praktiska och beslutsmässiga inflytandet över uppfyllandet av våra basbehov. De viktiga sakerna i livet hamnar allt längre från oss själva, geografiskt, kunskaps- och maktmässigt. Vi kan inte längre hämta vårt vatten från en brunn eller en källa där det finns året runt, oberoende av strömavbrott, transportproblem, strejker eller tekniska fel. Vatten leds till oss via ledningar, pumpstationer och reningsverk från ofta avlägsna vattentäkter. För att få vårt nödvändiga dricksvatten är vi beroende av en enorm teknisk och administrativ apparat som använder ett stort antal syntetiska material och kemiska ämnen, energi och ett flertal människor med specialkunskaper.
På motsvarande sätt är våra livsmedel föremål för långväga transporter och fabriksmässiga processer som kräver en gigantisk mobilisering av transportfordon, administrativ och specialutbildad personal och stor insats av energi och syntetiska material.

Våra resterande behov av värme, skydd och socialt liv har på motsvarande sätt drabbats av sårbarhet. "Dagens överlevnads-kunskap", dvs. den kunskap och erfarenhet som behövs för att överleva i vårt samhälle av idag är till stora delar värdelös om vårt komplexa system brakar samman. När vårt samhälle fungerar kan det ge oss en bekvämlighet och materiell lyx som är få förunnat. Men systemen är mycket sårbara och "civilisationen" ligger som en tunn hinna, färdig att brista av omskakande händelser som strömavbrott, stormar, köld, krig, handelsblockader, kärnkraftsolyckor, skogsbränder, översvämningar, klimatförändringar, sociala konflikter, inbördeskrig, finanskriser, pandemier, terrorism…

De fem faktorerna
En tänkbar överlevnadssituation och förmågan att klara av den kan analyseras genom en uppdelning i fem huvudfaktorer. Alla dessa faktorer påverkar ömsesidigt och komplext varandra i olika grad. Genom att laborera med platser och händelser som är relevanta för dig kan du skapa dig en bild av vad du redan har i form av utrustning och kunskap samt vad du behöver göra för att öka din krisberedskap.

Plats
Exempel på platser kan vara din bostad, i en båt till havs, i en bil på en enslig skogsväg, på en frusen sjö eller en vandring uppe i fjällen. Kopplat till platsens egenskaper är också aktuell årstid och dess meterologiska förutsättningar.

Händelse
Exempel på händelser kan vara en jordbävning, ett längre strömavbrott, en rejäl storm, att hamna i en vak, en hiss som fastnar i ett tomt hus, att gå vilse i skogen eller en översvämning.

Tid
Här handlar det om krisens utsträckning i tid dvs. sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor eller för all framtid.

Kunskap
Kunskap ges här en bred och djup definition som innefattar färdigheter, kreativitet, faktakunskaper, fysisk kondition och mentala förberedelser. Värdefulla mentala faktorer som visat sig vara avgörande för överlevnad i olika krissituationer har varit: Livsvilja, en positiv attityd, självkontroll, förmåga till riskbedömning, rationellt arbetssätt, okonventionellt tänkande och hänsynstagande till tidsaspekter.

Utrustning
I olika krislägen kan viss utrustning hjälpa dig att hindra, lindra, förebygga och hantera krisens verkningar så att du klarar dig utan större skador och överlever. Typ av lämplig utrustning är intimt kopplad till de övriga fyra faktorerna ovan. Kunskap är t.ex. en faktor som kan minska ditt behov av utrustning.

Grundläggande behov
I alla krissituationer av lite längre varaktighet är det några grundläggande behov som behöver uppfyllas för att människan ska fungera och överleva. Den breda kunskapen och utrustningen ska kunna uppfylla dessa behov satt i relation till händelse, plats och tid.

Vatten
Varje dygn behöver du i normala fall få i dig 2-3 liter vatten.

Mat
För att överleva på längre sikt behöver du äta en allsidig, giftfri och näringsrik föda. I en överlevnadssituation är det i första hand hjärnans behov en energi som behöver tillföras i form av kolhydrater. För att hålla dig "flytande över ytan", dvs. tillföra energi till hjärna, nervsystem och muskler behöver du tillföra minst 2000 kJ (500 kcal) per dygn. Rekommenderat dagligt intag av kolhydrater i normala fall ligger på mellan 8-13000 kJ/dygn.

Temperatur
Den här artikeln berör förhållanden i Sverige och då är det i de allra flesta fall frågan om att få värme det handlar om. Vid enstaka tillfällen kan det även i Sverige krävas skuggning och nedkylning för att få en rätt temperatur för kroppen att vistas i.

Skydd
Kroppen behöver skyddas från flera olika faror. Det kan vara fysiska skador orsakade av angrepp eller olycksfall samt sjukdomar och ohälsa från smutsigt vatten och dålig föda. Det kan också vara väderförhållanden i form av regn, blåst och kyla som kräver rätt kläder och ett konstruerat skydd vid tillfällig vila eller sömn.

Livskraft
En överlevnadssituation innebär också en utmaning för din mentala och psykiska förmåga. Det är viktigt att ha kunskap om vad som kan hända med dig under pressade förhållanden och när det är ont om mat och vatten.

Tre platser
Med de fem faktorerna och de grundläggande behoven att "diskutera med" kommer jag utifrån tre platser, som är bekanta för mig, att beskriva olika problemställningar i tre kommande texter och berätta vad jag gör för att öka min beredskap inför kriser och stärka min förmåga till överlevnad under drägliga förhållanden.

Överlevnad: Bostaden i staden behandlar samhällets krisberedskap och din egen hemberedskap med den utrustning och de åtgärder som gör att du kan klara dig i din bostad under en veckas tid.

Överlevnad: Fritidshuset beskriver hur du ökar din självförsörjning av dina basbehov och hur fritidshuset kan fungera utanför samhällets infrastruktur (off grid).

Överlevnad: Naturen berör frågor om enkelt friluftsliv, friluftssäkerhet, lämplig utrustning och kunskap för att överleva ute i vildmarken kortare eller längre tidsperioder.

Jan Gustafson-Berge

Under 2010 kommer ett övergripande tema för verksamheten på Lövudden att vara småskaligt ekologiskt byggande. Ett antal byggnadsprojekt av varierande storleks- och svårighetsgrad kommer att fortsätta och påbörjas. Under året kommer jag att skriva om dessa byggnadsprojekt och tillhörande aktiviteter på bloggen och i tidningen Åter.

Kurshelger och öppen sommarvecka
Jag planerar också att arrangera några kurshelger samt en öppen vecka i sommar där intresserade kan medverka i arbetet. Utgångspunkten är aktuella byggnadsprojekt och utifrån dessa fördjupar vi oss både praktiskt och teoretiskt i olika aspekter av ett småskaligt ekologiskt byggande. Du kan anmäla ditt intresse genom att mejla mig: kosmotopia@gmail.com, så får du information om vad som är på gång.
Dessa datum är i nuläget aktuella för kurser och praktiskt arbete inom detta tema: 24-25/4, 28/6-4/7 (sommarvecka) och 28-29/8.

Principer för det småskaliga byggandet
Naturliga resurser och råvaror: Solen, vinden och vattnet. Trä, fibrer, sand, grus, bergarter, lera, jord och olika växter

Lokalt förekommande material: Sand, lera, grus och stenar. Träd och buskar (som de är eller som sågat virke). Växtmaterial såsom grästorv, näver, vass och säv. 

Återbruk: Material från lokala soptippar eller från förfallna hus. Tegelpannor, trävirke, fönster, dörrar, metalldelar, plåttak, tegelstenar, möbler och inredning.

Val av byggnadsteknik: Anpassad till handverktyg och enkla maskiner eller apparater. Kroppens egen kraft i samverkan med fysikaliska lagar. Det mesta arbetet utförs med den kraft en eller flera människor kan utveckla, tillsammans med de fysikaliska lagarna och varianter av de s.k. ”enkla maskinerna”.

Långsamhet: Acceptera ställtiden. Fundera och diskutera. Säkerhet. Väntan på att material ska ”dyka upp”.

Anpassning och varsamhet: De olika geologiska, hydrologiska, ekologiska osv. förhållanden som existerar på fastigheten och i den omgivande lokala biosfären bestämmer över hur vissa delar av byggprocessen utformas.

Mikrolokala kretslopp och förnyelsebara flöden: Inget material transporteras långt bort. Minimalt med avfall. Husens funktion ansluter till dessa kretslopp när det gäller värme, kyla, vatten, elektricitet, avfall och byggnadsvård.

Sparsamhet: Hela byggprocessen från planering och till färdig funktionell byggnad har sparsamhet med resurser, råvaror och energi som honnörsord.

Miljöskonsamhet: Val av byggnadsmaterial och funktioner för det byggda som är miljöskonsamma i alla led.

Hälsa och skönhet: Livgivande, hälsosam och skönhetsuppbyggande formgivning eftersträvas. Ett högst subjektivt påstående såklart, men jag vill må bra och trivas inuti det byggda och det ska inge behagliga, välkomnande och andra sköna känslor att titta på det byggda utifrån.

Möjliga byggnadsprojekt
Staket av olika typer. Grindar och grindstolpar. Odlingslådor och drivbänkar. Enkla växthus. Utomhuskök kombinerat med dusch. Solfångare för uppvärmning av luft och vatten. Luftsolfångare till torkskåp. Bastu och badhus. Flytbrygga. Trädkoja och utsiktsplats. Modernt utedass med separationstoalett och latrinkompostering. Hydda (”Lövhyddan”). Förbättring av existerande jordkällare. Lerspis. Byggnadsvårdande åtgärder. Inredningssnickeri. Målningsarbeten med limfärg, linoljefärg, slamfärg, äggoljetempera och tjära. Experiment med lera – bränna keramik, tegelstenar, lerklining m.m.

Litteratur
Bokalders & Block, BYGGEKOLOGI. Kunskaper för ett hållbart byggande, Svensk Byggtjänst, 2004, 917333-070-1.
Berg, Per G. (red.), Biologi och Bosättning. Naturanpassning i samhällsbyggandet, Natur och Kultur, 1993, 91-27-03723-1.
Schmitz-Günther, Thomas, Ekologiskt byggande och boende, Könemann, 2000, 3-8290-1956-4.

Jan Gustafson-Berge

Jag har nu genomfört ett personligt köpstopp under ett år enligt riktlinjer i ett köpstoppsmanifest som publicerades på denna blogg i december 2008. Under varje månad har jag undersökt och arbetat med ett särskilt tema som bl.a. resulterat i ett antal resonerande och informerande texter på denna blogg. De teman som tagits upp till bearbetning har i kronologisk ordning varit: Introduktion (allmänt om konsumtion), Kläder, Bröd & Mjöl, Hantverk, Hygien, Drycker, Köket, Fritidshuset, Kemikalier i hemmet, Lokala livsmedel, Förpackningar samt Gränsmat och Ekonomi.

Några viktiga resultat av mitt arbete under 2009 har varit att jag:

Ökat min kunskap och min medvetenhet kring konsumtionsfrågor och deras koppling till större skeenden.

Inte köpt ett enda klädesplagg, varken nytt eller begagnat.

Bakat allt mjukt matbröd.

Lärt mig att laga kläder och att sticka.

Rensat bort och ökat kvalitén bland hygienprodukter och kemiska ämnen.

Börjat tillverka egna drycker med eller utan alkohol.

Betydligt ökat andelen inköpta ekologiska och "lokalare" producerade livsmedel.

Ökat mängden eget odlade och från naturen insamlade livsmedel.

Minskat på inköp av böcker genom lån på bibliotek.

Konserverat livsmedel genom torkning, inkokning med socker, ättiksinläggning och mjölksyrejäsning.

Gått ytterligare ett steg när det gäller att minska på förpackningar och avfall.

Minskat på ekonomiska utgifter och riktat de pengar som "blivit över" till inköp i köpstoppets anda att öka självförsörjningen på längre sikt.

Ett parallellt löpande projekt har varit målsättningen att (i genomsnitt) föra bort ett föremål (en post) varje dag ut ur mitt liv. Om ett föremål tagits in har jag alltså varit tvungen att ta bort två likvärdiga föremål. Mängder av föremål har lämnat mitt hem och mitt liv. Tanken kan nu fokusera på viktigare saker än fysiska föremål och det känns lättare att leva.

Jan Gustafson-Berge

Det fanns saker att sortera bort även under köpstoppets sista månad och det är med en viss förvåning jag konstaterar att det fanns så mycket fortfarande. Jag hade med mig ett plus på sju saker från november och sorterade ut 34 poster under december. Tio poster fördes in vilket innebär att månaden och därmed hela året nollades. Min målsättning att (i genomsnitt) sortera bort ett nettoföremål (eller en post dvs. en samling av flera föremål) varje dag under år 2009 har uppnåtts!

Att under ett helt år ha tänkt på föremålen i min värld, granskat och bedömt dem, låtit dem stanna kvar i mitt levnadsrum eller låtit dem vandra vidare på egen hand, har varit ett intressant experiment. Jag har under året nått till gränsen för mitt nuvarande medvetandetillstånd, min vilja och min förmåga att rensa bort flera föremål. Nu vilar jag i det uppnådda tillståndet, njuter av den minskade föremålsmängden och det utökade rörelseutrymmet.

Införda föremål
12 Böcker (bl.a. alla Pettson & Findus)
Hörselskydd
Tre stycken egentillverkade köksredskap av trä
Tomma glasflaskor till hembryggt öl
En tarp (inköpt för kurspengar)
Tygklädd arkivmapp och örngott (julklapp)
Stort underlakan (födesedagspresent)
Skjorta, raggsockar och strumpor (födelsedagspresent)
Badmintonrack (present)
Trämodell i skala 1:10 över "Lövhyddan"

Utförda föremål
Ett par handledsvärmare
2 halsdukar
En påse med små silverringar till smyckesarbete
Ett litet träskrin (skolslöjdsarbete)
3 tejprullar
Några års bokföring för Backabergs Vänner
20 A4-plastfickor och en hög gamla papper
7 CD-skivor
En påse med stearinljus-stumpar
Material om papperstillverkning

2 böcker
Två kakelplattor
Gamla dagböcker, brev m.m.
En kasse gamla ekonomipapper m.m.
1 tavelram med glas
Tre kartonger
Spåglaskula med stativ
En afrikansk trämask
Två tarot-kortlekar och en egentillverkad tarotbok
2 stycken rytm- och rasselinstrument

En altarduk för djurskelett och deras andar
Två mindre metallaskar
En skinnpåse med fina stenar
En röd duk
2 plastbyttor med diverse utsorterat metallskrot
Tre par strumpor (totalt trasiga)
Lite elmaterial
Dödskalle-nyckelkedja
Metallmobil (månring)
Fodral till badmintonracket

Uställningsskåp med godishyllor
Tidningen April (nr. 1/82-1/86)
Överexemplar av Informationsbulletinen & tidningen UDDA
Prydnadsvas

Jan Gustafson-Berge

Under köpstoppsåret har jag läst ganska många böcker, både sådana som passat till aktuellt månadstema och mera allmänna böcker behandlande "konsumtionstemat". En särskild läsupplevelse har varit tre böcker av sociologen och filosofen Zygmunt Bauman. "Globalisering" gav mig en både djupare och bredare förståelse av vad globalisering är och innebär. "Flytande rädsla" undersöker och beskriver hur det modernistiska och postmodernistiska projektet har misslyckats med det de påstod sig erbjuda, en värld fri från "rädsla" och istället har skapat förhållanden som ger "rädsla" hela tiden i en ökande omfattning. "Konsumtionsliv" är en briljant analys av konsumism, konsumtion, konsumtionssamhället, konsumistisk kultur och konsumismens oavsiktliga skador.

Ja, Zygmunt Bauman skriver ofta omständigt och krångligt med långa meningar, bisatser och referenser, så att man ibland förirrar sig och måste börja om från början på en sida eller ett stycke. Han skapar också nya begrepp som tar sin tid att förstå. Jag har inte förstått allt jag läst, men ungefär hälften av innehållet i böckerna består av så knivskarpa analyser att det är mödan värt att kämpa sig igenom böckerna. Världen blir inte den samma som tidigare efter att en av Baumans böcker är lästa och bearbetade. Det är härligt med böcker som ligger på gränsen till ens förmåga, då de faktiskt efter läs- och tankeprestationen har tänjt och vidgat på det område som begränsades. När boken återlämnas till biblioteket har världen blivit större och mina möjligheter till tanke och handling blivit vidgade.

För att öka din aptit serverar jag ett citat ur "Konsumtionsliv", (sid. 111-112):

"Konsumentens liv, konsumtionslivet, handlar inte om förvärv och innehav. Det handlar inte ens om att göra sig kvitt det som förvärvades i förrgår och med stolthet visades fram en dag senare. Det handlar i stället först och främst om att vara i farten. Om Max Weber hade rätt och den etiska principen för produktionslivet var (och alltid måste vara om målet var ett produktionsliv) att dröja med behovstillfredsställelsen, måste den etiska riktlinjen för konsumtionslivet (om etiken i ett sådant liv kan framställas i form av en beteendekod) vara att undvika att förbli tillfredsställd. För en typ av samhälle som förklarar att konsumentens tillfredsställelse är dess enda motiv och främsta mål är en tillfredsställd konsument varken motiv eller mål - utan det mest skrämmande hot.
Det som gäller för konsumtionssamhället måste också gälla för dess enskilda medlemmar. Tillfredsställelse får bara vara en ögonblicklig upplevelse, något att frukta snarare än att eftertrakta om den vara alltför länge; en bestående "en gång för alla"-tillfredsställelse måste för konsumenterna framstå som allt annat än en lockande möjlighet; den framstår i själva verket som en katastrof. Som Dan Slater uttrycker det: konsumtionskulturen "förknippade tillfredsställelse med ekonomisk stagnation: behoven får inte upphöra… (den) kräver både att behoven är omättliga och att de alltid söker sig till varor för att bli tillfredsställda". Eller det kan kanske uttryckas så här: vi manas och/eller lockas ständigt att söka tillfredsställelse, men också att frukta det slags tillfredsställelse som skulle hindra oss från att söka…"

Studier, diskussioner, teori och praktik hand i hand är den väg vi har att vandra.
Ett gott nytt år önskar jag er alla läsare av denna blogg!

Jan Gustafson-Berge

Naturens gränser
En resa med bil eller buss till mitt fritidshus Lövudden innebär en nedtrappning i fyra nivåer med avseende på vägstandard, samhällenas storlek osv. Det är första gången vi prövar (och prövas) stället under en längre period vintertid. Mycket blir så "enkelt" när man möter landskapet och en årstid som tydligt markerar de gränser som gäller. Den sista vägnivån är en grusväg längs en sluttning på cirka en kilometer. Vägen är slingrig, stundtals gropig, smal och backig. Det var bara att parkera bilen i början av vägen och lasta ur. De medtagna varorna fick sedan transporteras med hjälp av människokraft, en spark och en improviserad kälke, tillverkad av ett par träskidor, två brädbitar och snören.

Temperatur
När vi kom fram till huset vid 15-tiden var det 3 grader inomhus. Vi har under vintertid två eloljeelement med elektronisk termostat inställda på fem grader för att undvika att det fryser inne i huset. Det tog 12 timmar att få upp temperaturen till 16 grader. Utomhus var det stjärnklart under kvällen med synbart fallande temperatur och under natten var det som kallast 21 minusgrader. På morgonen vaknade vi med 8 grader inomhus, så det var bara till att fortsätta med att elda i kökspanna och vedspis. Under dagen steg temperaturen både utomhus och inomhus. Vid kvällstid var både murstock och husstomme uppvärmd och vi kunde ha 20 grader inomhus med ett ganska stillsamt eldande.

I ett hus av den här karaktären skapas ett flertal temperaturzoner. I hyreslägenheten vi bebor i vanliga fall är det 20 grader överallt, det kan vara någon grad varmare ovanför kylskåpet och någon grad kallare vid golvet där dörren till uteplatsen finns. Det är en slags bekvämlighet i detta, men helt värdelöst när man ska jäsa saker eller förvara något på en svalare plats. I huset på Lövudden finns temperaturer från nära minus på golvet i kallskafferiet, svalare platser i vindsgarderober, behagligt varmt i olika rum och mycket varmt kring vedspisen.

Det kan alltid bli bättre
En vistelse under extrema förhållanden gör att man lär känna sitt hus och platsen det befinner sig på. Det blir uppenbart vart bristerna (och möjligheterna) finns och genast dyker idéer upp på hur det kan bli bättre till nästa vinter. Åtgärderna spänner från stort till smått i en kreativ blandning.

Braskamin i stora rummet med förbränningsluft utifrån och självkonvektion. Ett kompletterande vattenelement i köket. En ackumulatortank kombinerad med bibehållen självcirkulation av varmvatten. Egentillverkade innerfönster som gör 2-glas till 3-glas under vintern. Lagning av trasiga fönster och förbättrad tätning mellan fönsterram och karm. Rullgardiner och vackra textilgardiner i fönstren. Tilläggsisolering med 10 cm. på vinden. Isolering av ytterdörr genom att göra den tjockare, sätta fast nya tätningslister och hänga upp ett draperi. Isolera inuti kallskafferiet mot trappa och hall. Isolera och täta skafferidörr. Värmefläktar (12 volt) som flyttar överskottsvärme från sovrum till vindsgarderober. Luftsolfångare med termostatreglering och reglerbara tilluftsventiler. Mattor på golven. Raggsockor och inneskor.

Snö är en märklig substans
Min far har berättat om kalla och snöfyllda vintrar i Skåne på 1940-talet, då det knappt gick att komma ut ur husen för all snö. Själv minns jag några stycken vintrar med ordentlig snö och någon enstaka riktigt kall vinter, men annars är det mest slask, snömodd och skitiga snödrivor på cykelvägarna. Vid Lövudden var det 100% vinter, det var kallt, cirka 40 centimeter snö och hela landskapet var inbäddat i snö. Det var som om hela världen plötsligt blivit svart och vit, och alla nyanser däremellan.

Tydligheten visade sig igen. Först fick jag plumsa i snön efter en snöskyffel, därefter blev det en gång från vägen till ytterdörren och under dagen en väg från huset till vedboden. På morgonen efter ankomsten fanns det också en nyskottad väg fram till utedasset och två mindre avstickare till männens kissplats och kompostbehållaren. Förekomsten av snö kräver också en särskild slags disciplin. Det gäller att hålla snön borta från skor och kläder innan den smälter till vatten. Det gäller också att vara flitig med borste, kvast och skyffel för att hålla gränszonerna mellan ute och inne fria från snö.

Det livgivande vattnet
Vattnet som kommer från brunnen är avstängt under vintern. När vi transporterar oss med bil hit under avstängningsperioden tar vi med ett antal liter dricksvatten från Linköping. Källan en bit upp i skogen är en viktig och kär resurs. I en dalgång samlar sig vatten från de omgivande höjderna och rinner ut i dagen på olika ställen. På en sådant ställe har människor före oss grävt ner två mindre cementringar där ett härligt vatten samlar sig. Min undran den här gången var om vattnet skulle frysa i källan under vintern, men så var inte fallet och vi kunde fylla våra flaskor med ett friskt, kallt och gott vatten. Vatten till hygien, rengöring och disk får vi från snö som vi smälter i stora grytor på vedspisen.

Vedeldning
Vi har en Klafreström Kökspanna med självcirkulerande varmvatten i fem gjutjärnselement och en Klafreström vedspis. Vedspisen är verkligen en mångfunktionell anordning. När vedspisen är igång är det så mycket verksamheter som kan utföras med hjälp av den varierande värme som finns i, på och kring spisen. Mat kan tillagas, vatten kan värmas och kokas, bullar kan jäsa och gräddas i ugnen, blöta kläder kan bli torra igen och växtdelar kan rostas och torkas.

Skidåkning
Äntligen skidföre utanför stugknuten, utan plogning, bilsmuts, salt, grus och hundägare som trampar i skidspåret. Jag inventerade vad som fanns av skidutrustning och försökte kombinera skidor med tre olika bindningar med de pjäxor/skor som mössen hade skonat. Med hjälp av en improviserad skidbindning kunde jag bege mig ut på min första skidtur den tredje dagen.

Jan Gustafson-Berge

Temat för det årslånga köpstoppets sista månad blir inte ett utan två. Jag kommer att undersöka min nuvarande konsumtion av det jag kallar gränsmat (se nedan) och presentera några alternativ till en hälsosammare konsumtion av godsaker. Även ämnet pengar och personlig ekonomi kommer att beröras på ett stillsamt, men ändå utmanande sätt.

DEN SÖTA DROGEN
Ibland talas det om food (mat) och non-food (icke-mat). Mat betyder då sådant som vi i vår kultur anser att vi kan äta. Ser vi istället på begreppet som att det ska innebära sådant vi behöver äta för att överleva och ha en god hälsa, urskiljer vi genast ett stort antal matvaror som ligger i gränstrakten mellan mat och icke-mat. Sådan mat kallar jag för gräns-mat (edge-food) och just här betyder det godis, glass, kakor, bakverk, snacks och läsk.

Vad kan vara (o)lämpligare att tänka på än konsumtionsstopp och minskat sockerintag så här i "jultider". Överhuvudtaget kan vi se en medvetet styrd utveckling där alla högtider kommersialiserats (avandligats) och kopplats samman med ökad varukonsumtion samt konsumtion av socker. Ett annat trick är att hitta på nya "högtidsdagar" som kopplas till konsumtion, och media hänger på som vanligt.
Konsumtionen i Sverige är enligt aktuella siffror 17 kg. godis och 70 liter läsk per person och år. Vi har en generation av barn och ungdomar som är uppfödda på överdoser av socker.

Min egen nedtrappning (för att inte säga avgiftning) började för flera år sedan och pågår fortfarande. Jag började då konsekvent att istället för att köpa en kaka till fikat köpa en smörgås. Nästa steg blev att sluta köpa kakor och bakverk i affären och istället baka kakor, bullar osv. själva. Då kan innehållet i bakverken styras i en hälsosammare riktning. Mina godisinköp gled sakta över mot konsumtion av ren choklad av allt mörkare grad. Fortfarande köper jag även ljus choklad, äkta lakrits och s.k. naturgodis ibland. Vad gäller snacks håller jag mig numera till KRAV-märkta chips. Läsk har jag inte druckit på många år med undantag för någon sliskig julmust i nödfall och Brunnebys ganska goda enebärsdricka. En bra egen läsk går att åstadkomma med egenporlat kranvatten som blandas med hemmagjord saft av olika sorter.

Under min avgiftningsperiod upptäckte jag att mitt smaksinne hade trubbats av och efterhand ersattes det översöta av andra innehållsrikare smaksensationer och det behövdes allt mindre sött i olika sorters mat för att det skulle ge smak. Den stora dödsstöten för det översöta kom under 2008 då jag riktade in min kosthållning mot det som kallas för paleolitisk kost. I böckerna jag läste stod det att sötsuget skulle minska med den föda som ingick i kosten. Det stämde verkligen och jag kunde stå och titta på de överlastade sötsakshyllorna utan att känna något sug, där fanns istället en stark känsla av avsmak.

Att undvika "gränsmaten" innebär att skydda hela sin kropp mot förgiftning och sjukdomar. Dessutom är det ett sätt att få pengar till annat. Mer om sockerdrogen och tillhörande frågeställningar finns bland nedanstående länkar:

http://www.andersonpocket.se/bocker/godis_at_folket.html (Nyutkommen bok om godiskonsumtion).

http://www.dn.se/nyheter/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden-1.985315 (Artikel i DN 20091029)

http://www.tandlakarforbundet.se/media/12495/pressinformation_laskinv05.pdf (Kartläggning av läsk- och godisförsäljningen i skolorna).

http://www.slv.se/barn2003 (Livsmedelsverket och undersökningar av matvanor).

http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/ (Läskstatistik från Sveriges bryggerier).

PENGAR och den personliga ekonomin - en utmaning
Jag ska inte göra någon större affär av deltemat pengar, utan bara helt enkelt grovt generalisera genom att tycka att alltför många, både fattig och rik, uttrycker åsikter om att de varken har tid eller pengar. Det uttrycks så ofta så jag ser det som ett mantra som är en del i en "tidsanda", en tid av springande levnadssätt och kvantitetstänkande. Det handlar troligen i de flesta fall inte om en faktisk brist på varken det ena eller det andra, utan om ett synsätt och en "falsk" bild av verkligheten (eller kanske snarare att det finns flera verkligheter som är lika "sanna" men annorlunda).

En person som har som upplevelse att hon har för lite pengar tänker i första hand på hur det ska gå till att få ökade inkomster. Men detta är att börja i galen ände. Med ett konsumtionsinriktat levnadssätt äts varje ny inkomst upp av utökad konsumtion och läget är detsamma, fast på en högre siffernivå. Det är effektivare att minska på utgifterna först och som ett andra steg undersöka om inkomsterna kan ökas.

En metod för att verkligen få syn på sin ekonomi är att under minst en månads tid köra på som vanligt och samtidigt spara kvitton på alla utgifter. När månaden är slut sätter du dig ner och ordnar kvittona efter olika passande utgiftskategorier (exempelvis kläder, hyra, telefon, resor, sprit, böcker, godis osv.). Titta också närmare på en sådan kategori som livsmedel och dela upp den i sin tur i olika kategorier. Du kommer att upptäcka att några kategorier består av en enda stor utgiftspost (t.ex. hyran för din bostad) eller av många mindre som tillsammans kan vara stor (t.ex. matinköp). Vissa utgifter kan du göra något åt redan nästa månad medan andra behöver lite längre tid innan de kan förändras. Ha som målsättning att under ett års tid, för varje månad leva ekonomiskt billigare än månaden innan.

Låt oss anta att en person köper godis, glass, läsk, kakor eller snacks för 25 kronor per dag eller röker en halv ask cigaretter om dagen för motsvarande summa. Det blir en kostnad per år på 9125 kronor. Genom att minska denna konsumtion med hälften stärker personen sin hälsostatus och kan dessutom, som en bonus, samla på sig drygt 4500 kronor att spendera på något annat som leder personen vidare in i en ny verklighet (gå en kurs, hyra en odlingslott, köpa verktyg eller en cykel). Ett annat exempel skulle kunna vara att låta bli att köpa kläder under ett helt år. Beroende på konsumtionsnivå skulle ett antal tusen kunna samlas in och investeras på annat sätt. Detta är såklart bara exempel, men jag är övertygad om att alla kan hitta utgifter i sin egen ekonomi som om de undviks kan generera pengar att placera på andra ställen. Ge min hypotes en månad av ditt liv och se om den stämmer!

Kontraproduktiv konsumtion
Enligt SAOL (1998) är kontraproduktiv ett adjektiv med betydelsen: något "som motverkar det avsedda syftet". Ordet konsumtion förklaras enligt samma SAOL som ovan med ordet "förbrukning". Vi förtydligar med att det handlar om att energi och resurser förbrukas, förstörs eller omvandlas. Jag definierar sammansättningen av dessa två ord, alltså kontraproduktiv konsumtion som den medvetna konsumtion som leder till minskad helhetskonsumtion.

Köpstoppskassa för kontraproduktiv konsumtion
Under mitt köpstoppsår har jag öppnat en egen liten sparbank som består av en plastficka i min köpstoppspärm. Där samlar jag oväntade inkomster. Det kan vara egna eller andras flaskor eller tomburkar som pantas, pengar jag hittar på marken, försäljning av utsorterade saker som t.ex. CD-skivor och finare porslin, betalningar för böcker eller kursavgifter som erläggs kontant till mig m.m. En annan metod för att få in pengar kan vara att varje dag spara 5-10 kronor i en burk och på så sätt få ihop 1500-3500 kronor på ett år. Detta kan kombineras med att man istället för att köpa det där onödiga och onyttiga som man kanske ändå egentligen vill sluta med, så lägger man motsvarande summa i kassan. Snacka om en "win-to-win-to-win-situation".

Pengarna har jag använt för inköp av saker som på sikt minskar min konsumtion av varor och tjänster. Under 2009 har jag fått in nästan 3000 kronor på köpstoppsbanken. För dem har jag köpt en handdriven malkvarn (700 kronor) som med viss möda kan mala mjöl, men som jag huvudsakligen använder till att förvandla torkade bär, svampar, kryddor och olika växtdelar till pulver av varierande finhetsgrad. Till mina egentillverkade luftsolfångare har jag köpt en 6 W sollcellspanel (400 kronor). Panelen ger ström till en återbrukad 12 V datorfläkt som i sin kommer att blåsa in varm luft och ventilera i mitt fritidshus. Jag har också köpt diverse utrustning (300 kronor) för att kunna göra mitt eget vin och i år blev det 19 liter körsbärsvin eftersom körsbärsträden vid mitt fritidshus var mycket rikgivande, samt en ölsats (109 kronor) för att börja lära mig att brygga mitt eget öl. Jag har också köpt ännu en solcellspanel på 30W samt en regulator (1435 kronor) som ett led i en påbörjad praktisk kunskapsprocess med syftet att installera ett komplett 12 Voltssystem vid mitt fritidshus.

Du kan återerövra makten över ditt eget liv!

Jan Gustafson-Berge

Så har jag då samlat de förpackningar som uppstått i mitt hem (ett hushåll på två vuxna) under november månad. Syftet har varit att upptäcka vilken typ av konsumtion som skapar avfall i form av en förpackning och utifrån en analys komma fram till bättre alternativ. Resonemangen som jag för nedan är inte på något sätt uttömmande, utan baseras på just det avfall som uppstått under en månad hos mig. En annan månad hade gett ett annorlunda utfall med andra resonemang, så egentligen skulle ett sådant här projekt sträcka sig över ett helt år. Men ett sådant här samlande har ett stort pedagogiskt värde som ger upphov till många funderingar och riktlinjer för personlig konsumtionsförändring. Pröva du också!

Nu har jag ju dessutom köpstopp så det har inte blivit så mycket förpackningar på grund av konsumtion av saker. De flesta förpackningarna kommer istället från konsumtion av mat och dryck. Jag kan alltså inte visa upp något exempel på de många värstingar som finns, men det är ju bara för dig att besöka närmaste butik. Titta t.ex. på avdelningarna för leksaker, parfym och kakor. Men även den vardagliga konsumtionen av "vanliga" produkter orsakar ett stort avfallsberg, först genom själva sin produktion, sedan sin förpackning och till slut när produkten kasseras.

För mig är frågor kring miljö, energi, resurser m.m. sammankopplade till en helhetssyn. Jag är därför skeptisk till mycket av det som går under begreppet grön konsumtion, där budskapet ibland är att det går att fortsätta att konsumera som vanligt bara det är "grönt". Jag tycker också att minimal  och bra förpackning borde vara givet för ekologiska produkter, men så är det tyvärr inte. Ekologisk frukt i "min" livsmedelsbutik är oftast överförpackad i små enheter, medan det giftodlade går att köpa i lösvikt. Flaskan från Renée Voltaire får stå som ett exempel på en korkad skitförpackning inom det ekologiska. Företaget har nischat sig som ett lite exklusivare varumärke inom den ekologiska sektorn. Denna fina flaska väger 280 gram, den har en plastkork och tre etiketter av papper med lim. I denna flaska har de stoppat ner 100 gram "fröblandning med smak av äpple", bestående av pumpafrön, solrosfrön, torkade äpplen och havssalt. Kilopriset för dessa enkla råvaror blir gigantiskt och förpackningen så FEL som det bara kan bli! (Jag fick den som 50-årspresent tillsammans med andra lite lyxigare matsaker i en korg).

Inköp av föremål
Det uppstod en del avfall som ett resultat av föremålskonsumtion. En beredskapskamin för vedeldning var inslagen i mjuk plast och som skydd mot repor från en annan kamin som stått ovanpå i affären fanns det fyra bitar masonit. Beställning av DVD-film och några gratisskrifter om hushållsberedskap gav upphov till kartonger, varav den ena onödigt var omslagen med fyra plastremsor. Diverse post i kuvert, varav hälften var oönskad sådan, blev till ett svårt avfall då kuvert inte får slängas bland papper i källsorteringen. Orsaken är att det finns klister på en del kuvert som geggar igen maskiner i pappersfabriken. Varför då inte helt enkelt förbjuda kuverttillverkarna att använda sådant klister!? Jag river bort de dumma plastfönstren på kuverten och lägger dem i källsorteringen ändå. Tandtråd är överförpackad, där även refill-tråden är instängd i kartong och plast. Många sådana här små saker skulle kunna ligga lösa i större kartonger. Schampoflaskor och många andra hygienprodukter har ofta en plastförpackning, i bästa fall av återvunnen plast. Den värsta avfallsprodukten i denna avdelning, förutom plasten, är det som blir över efter färgpatronen till datorskrivaren. Det är först kartong, sedan plast och till slut behållaren i sig som innehåller elektronik. Behållaren lämnar jag i den butik där en ny patron köps och förhoppningsvis går den till återvinning och bra avfallshantering.

Glas
Glas är både en bra och dålig förpackning. Den har bra egenskaper, går att rengöra och återanvända många gånger. Materialet försämras inte heller vid återvinning. Det dåliga är att delar av råvarorna för glasets tillverkning är icke förnyelsebara. Tyvärr har utvecklingen gått från retursystem till engångsbruk. Inga sprit- och vinflaskor kan längre pantas och bland öl och läsk finns bara ett fåtal glasflaskor kvar som går att panta. Enligt min mening skulle sortimentet bland flaskor och burkar standardiseras mera och retursystem införas på alla glasförpackningar. I väntan på detta kan man ju själv återbruka och återcirkulera glasförpackningar i sitt eget hushåll. Den som själva konserverar livsmedel, gör egen saft, jäser eget vin och brygger öl har ett stort behov av burkar och flaskor. Den egna produktionen minskar dessutom inköpen av nya förpackningar. Den här månadens nyinköp bestod av en ättiksflaska och två ölflaskor, varav den ena är en returflaska. Resten är återbrukade förpackningar som innehållit eget körsbärsvin, sylt och ättiksinläggningar.

Metall
Just den här perioden av året köper vi inte så mycket konserver eftersom vi har mycket av egen produktionen i förråden. Tillverkningen av en egen tomat- och chilisås har t.ex. minskat inköpen av krossad tomat på burk. På bilden syns också min värstingförpackning som är ölburken av aluminium. Jag dricker gärna en öl om dagen och helst ska den vara KRAV-märkt. Den enda KRAV-öl som finns i butiken där jag handlar är "green", en lageröl från Krönleins bryggeri i Halmstad. Aluminiumburken har sina fördelar då den är lätt, oöm och volymeffektiv. Det finns också ett väl utvecklat retursystem. Nackdelen är den onda resurs- och energiåtgången vid tillverkningen av burkarna. Denna åtgång minskas visserligen betydligt vid återvinning, men jag tycker ändå inte om det. Min uppgift framöver blir att efterfråga en KRAV-öl på returflaska. Jag har också tagit det första steget att börja brygga mitt eget öl. Nybörjare som jag är har jag startat med en ölsats, men planerar att efterhand göra mer och mer i processen själv.

Kartong
Pappersbaserade förpackningar är relativt bra eftersom de har sitt ursprung i en förnyelsebar råvara. Pappersfibrerna kan också återanvändas ett antal gånger. Däremot är inte själva tillverkningsprocessen av kartong och papper särskilt miljövänlig. En annan miljöskadlig komponent är påtryckt färg och text på förpackningarna, samt plast- och metallfoliering av vissa förpackningar. Ett sätt att minska andelen förpackningar är att handla i lösvikt med enklare eller medhavd förpackning och köpa större förpackningar (mer innehåll per förpackningsvolym).

Papper
För dessa förpackningar gäller samma som för kartong. Onödiga detaljer kan vara små fönster av plast (det finns cellulosabaserade alternativ) på påse eller kartong eller foliering med metall eller plast. För att minska behovet av köpta papperspåsar återanvänder jag alla påsar tills de går sönder eller blivit nedsmutsade. Genom att sy upp tygkassar, och också integrerat i minnet att de ska med till affären, har vi minskat inköpet av cirka 50-100 papperskassar per år.

Hårdplast
Plast är inte bra men ack så svårt att undvika. Råvaran är olja som är en fossil lagerresurs. Vid tillverkningen används för olika plastsorter en mängd olika farliga ämnen som är skadliga för natur och människa. Om själva plasten hamnar i naturen bryts den sönder rent mekaniskt och små plastpartiklar finns nu spridda över hela jorden och orsakar problem för framförallt vattenlevande organismer.

Våra hårda plastförpackningar har innehållit kött, glass och olika andra mejerivaror. Ett tag fanns det papperstråg till köttvaror men de har försvunnit av för mig okänd anledning. Glass går att ha i en förpackning av kartong. Smör av typen Bregott skulle gå att göra själv genom att blanda smör med en växtolja. Jag köper inte längre glass mer än några gånger på ett år, så glasslådorna på bilden är gamla lådor som används till förvaring och infrysning av andra livsmedel. Kött kan köpas i större partier från olika gårdar och jägare.

Mjukplast
Den största mängden förpackningar under månaden bestod av mjukplast. Det är en bekväm förpackning med flera positiva förpackningsegenskaper, men som beskrivits ovan har den stora nackdelar sett ur andra synvinklar. Många av plastpåsarna skulle kunna tas bort genom lösviktssystem med papperspåsar, eller genom att plastförpackningen ersattes med papperspåse eller kartong. För att slippa att köpa nya påsar återanvänder jag de flesta plastpåsar så länge det går. Genom att konsekvent och vänligt tacka nej till extrapåsen som de flesta expediter så gärna stoppar ner inköpta saker i undviks också många påsar.

Textila fibrer
Textila förpackningsmaterial är inte så vanliga längre. Under månaden blev det bara två bomullssnören som används för att sy ihop potatispåsar och ett nät som sitter runt en köttstek. Snörena hamnade i komposten och det enda som jag under månaden slängde till sopförbränning var nätet. Alla andra förpackningar var möjliga att återbruka eller källsortera.

Generella metoder
för att undvika att förpackningar omvandlas till avfall

Återvinning är så klart bättre än att elda eller deponera avfall. Dels kan ytterst miljö- och hälsofarliga ämnen hindras från att sprida sig i fel miljöer, dels kan energi och resurser förbrukas/omvandlas i mindre omfattning. Men återvinning är inte liktydigt med kretslopp, utan bara en liten loop på ett för övrigt linjärt förlopp där råvaror tas fram i ena änden för att sedan förstöras och spridas ut på fel platser i ekosystemen.

Minska konsumtionen av nyinköpta produkter
Öka din självförsörjning genom t.ex. odling och hantverk
Skapa egna mikrolokala kretslopp baserade på förnyelsebara resurser
Köp råvaror istället för färdiga produkter
Köp direkt av producent
Handla i lösvikt och i stora partier för lagerhållning
Välj bort och tacka nej till överförpackade varor

Jan Gustafson-Berge